Vår studie handlar om hur delaktiga barn är i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. Vårt syfte är att undersöka hur några förskollärare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvärld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där treförskollärare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har också använt oss av litteratur föratt få en tydligare bild av vårt forskningsområde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att använda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) två begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra människor tänker och känner.

Inom sjukvården brister det i bemötandet av barn som närstående där de sällan synliggörs, blir delaktiga eller informerade om det som berör den sjukes/skadades hälsotillstånd. Oberoende av sin familj har barn och unga egna rättigheter i samhället vilket barnkonventionen stödjer och arbetar för. 1 januari 2010 omarbetades innehållet i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Där klargörs barns rättigheter till information, råd och stöd samt hälso- och sjukvårdens ansvar att uppmärksamma detta, om barnets förälder lider av sjukdom/skada. Syftet är att beskriva barns upplevelser av att ha en närstående som vårdas på sjukhus samt ge en beskrivning av faktorer som kan påverka barnens upplevelser.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar lärare på förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar.För att genomföra studien användes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fånga in lärares uppfattningar om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt ur studiens frågeställningar.För att få en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lärandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framträdde sex kategorier som skapar förutsättningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna är Barn i behov av särskilt stöd, Barn med behov av särskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras är att lärarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av särskilt stöd. Våra reflektioner av definitionen då det inte finns någon entydig definition är att det får konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen är kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough (1992). Det är en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hämtade från verkligheten i någon förskola. Diskursanalysen görs på fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhållande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras på att de är relevanta för ämnet delaktighet.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Vårt syfte med studien är ta reda på hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vårt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gång ha med en kritisk blick och granska om förskolorna låter barnen ha så mycket inflytande som filosofin säger att de bör ha.Vår studie bygger på en kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av öppna intervjuer ville vi fånga informanternas egna erfarenheter, åsikter och arbetssätt, utifrån deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emilia filosofin, de arbetar på tre olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar att alla informanterna ansåg att barns inflytande är en väldigt betydelsefull del av deras arbete, där de bör få möjlighet att påverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att låta barn ha inflytande var större än i realiteten, där det många gånger var pedagogerna som i förväg bestämt aktiviteter som barnen hade att välja mellan.

Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande. Bakgrunden ger läsaren en litteraturgenomgång kring barns kommunikativa lärande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa två faktorer. Dessa faktorer framhållsäven utifrånett mångkulturellt perspektiv och utifrån Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som använts för att samla in relevant data utifrån undersökningenssyfte, är genom halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollärare har genomförts.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvårdenoch frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barnupplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativdå vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt föratt analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontaktmed frihetsberövade föräldrar i liten skala.

Dagligen kommer barn till sjukhus inför en planerad operation. De flesta barn är mer eller mindre ängsliga. De kommer till en okänd miljö och vet inte vad som ska hända. Att inte veta vad som ska hända skapar oro och rädsla. Barns oro och rädsla inför planerad operation kan även påverka barnets beteende negativt efter operationen med bland annat separationsångest och sömnsvårigheter.

Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syftet med studien var att belysa barnens upplevelser när föräldrarna genomgått skilsmässa. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

How does children communicate and interact in a situiatuin when creating pictures.

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktärers känslor, tankar och intentioner i narrativer genom så kallade mentala tillståndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera användningen av mentala tillståndstermer i narrativer av enspråkiga svensktalande barn samt tvåspråkiga svensk- och engelsktalande barn i åldrarna 5;8?7;9 år, och att undersöka om produktionen av mentala tillståndstermer påverkas av barns språk och språkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala användningen av mentala tillståndstermer, vilket troligtvis hade större påverkan på barnens produktion av mentala tillståndstermer än språk och språkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillståndstermer hade specifika funktioner i narrativer.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelseför demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats tillatt titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur välbegreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus på lekhall och hemvrå i två förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av två olika teoretiska utgångspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrån fyra frågeställningar där samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns påverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie använde vi oss av observation med videostöd som metod där vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.