Barns smÀrta Àr en vanlig orsak till kontakt med sjukvÄrden. I omvÄrdnadsarbetet ska barnets behov och smÀrtsignaler tolkas och bemötas sÄ att relevanta omvÄrdnadsinsatser sÀtts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrÄn barns beskrivningar belysa omvÄrdnad som lindrar barns smÀrta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr Ätta kvalitativa, tvÄ kvantitativa dÀr en av artiklarna innehÄller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att fÄ uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda pÄ deras uppfattningar om lek och lekande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frÄgorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vÄrt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade pÄ att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt att barnen lÀr sig mycket av att leka.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

Tidigare forskning visar att barn, efter förlusten av en förÀlder, mÄr bra av att komma tillbaka till rutinerna i förskolan, dÀr barnet hela tiden ges möjlighet till lek, nÄgot som Àr en central del i barnets bearbetning av sorgen.VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur förskolan uppfattar att de arbetar med och stödjer, samt tror att de skulle arbeta och stödja, barn som förlorat en förÀlder. Vi vill Àven ta reda pÄ vilken hjÀlp de kan ta in om pedagogernas stöd och kunskap inte rÀcker till. Slutligen vill vi se om det finns handlingsplaner för situationer som dessa i förskolorna.I studien anvÀnde vi oss av empiriska undersökningar i form av informella intervjuer. Urvalet bestod av fem pedagoger pÄ olika förskolor i en kommun. Tre av dessa pedagoger har, i sitt arbete, mött ett barn som förlorat en förÀlder.Resultatet visar pÄ att pedagoger anser att leken Àr en viktig del i barns bearbetning, men att det mÄste vara barnet som tar initiativet till denna lek och Àven till samtal kring förlusten.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lĂ€rande och pedagogers syn pĂ„ barns lĂ€rande. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lĂ€rande. Arbetet handlar Ă€ven om hur fyra pedagoger ser pĂ„ barns lĂ€rande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig pĂ„ ligger centralt i en storstad.

Barns sprÄkutveckling Àr central i alla förskolors arbete, oavsett inriktning pÄ verksamheten.De förskolor som betonar sprÄket som sin profil i verksamheten och de s.k. sprÄkförskolorna som reserverat ett antal platser i barngruppen för barn med sprÄksvÄrigheter specialiserar sig dock ytterligare pÄ sprÄket i sin verksamhet.Syftet har varit att söka reda pÄ huruvida sprÄkförskolan och den vanliga förskolan skiljer sig Ät i arbetet för barns sprÄkutveckling. För att uppfylla syftet har intervjuer med pedagoger i den vanliga förskolan och sprÄkförskolan genomförts. Genom intervjuerna söks en klarhet i hur man arbetar med sprÄket i de olika verksamheterna samt hur pedagogerna upplever vad som Àr viktigt i arbetet för en positiv sprÄkutveckling. Detta har sedan stÀllts i relation till lÀroplanen samt den forskning som finns kring barns sprÄkutveckling och sprÄkstimulering i förskolan.

Introduktion: Höftfrakturen drabbar den Àldre mÀnniskan som en plötslig förÀndring i livet,en övergÄng frÄn ett oberoende till ett plötsligt beroende. Transition kan betyda att förloranÄgot och hamna i en ny och frÀmmande situation. De individuella reaktionerna blir olikatrots samma sjukdom. Den vÄrdvetenskapliga kunskapen anvÀnds för att identifieravÄrdprocessen, se helheten runt patienten och frÀmja en hÀlsobefrÀmjande process. En stark drivkraft hos mÀnniskor drabbade av höftfraktur Àr lÀngtan tillbaka till oberoende.Syfte: Att undersöka patienters transition och upplevelse av att komma tillbaka till sitt hemoch sin vardag efter att ha opererats för en höftfraktur.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvĂ„g? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie RĂ„stam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde Ă€mnesomrĂ„det för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vĂ„r utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barns motorik i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka mÄl har förskollÀrare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollÀrare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollÀrare vara hinder för rörelse?I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och fem förskollÀrare frÄn tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollÀrarnas mÄl med rörelse i förskolan Àr att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmÄgan. FörskollÀrarna beskriver att det förekommer en mÀngd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de anvÀnder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrÄn ett barnperspektiv, och hur anvÀnder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? PÄverkar barnets Älder hur socialarbetarna förhÄller sig till barnperspektivet? UtgÄr socialarbetarna frÄn teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn pÄ barnperspektiv handlar till stor del om att det Àr viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgÄr frÄn ett barnperspektiv som Àr den vuxens syn pÄ barnet och dess bÀsta. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte nÄgon större möjlighet att pÄverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lÀrande genom en dramalek och metoden som anvÀnts har varit videoobservationer. Av studiens resultat gÄr det att avlÀsa att barn lÀr genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling pÄ att börja förstÄ och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen gÄr inte att sÀkerstÀlla men det finns faktorer i resultatet som pekar pÄ att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling nÀr det handlar om att förstÄ lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn pÄ den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. PÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor benÀmner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fÄtt fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön Àr mycket viktig nÀr det kommer till barns lÀrande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lÀrande.

Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhÄllningssÀtt till barns lek. Metoddelen bygger pÄ intervjuer med sex förskollÀrare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vÄr undersökning kom vi fram till att förskollÀrarnas genomgÄende tankar kring lek Àr att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lÀrande. FörskollÀrarna betonar ocksÄ att den sociala och sprÄkliga kompetensen utgör den största delen av lÀrandet i leken. Tids- och utrymmesmÀssigt Àr leken prioriterad, men att det ÀndÄ förekommer skillnader som beror pÄ tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse som kan erfaras pÄ olika sÀtt. Barns smÀrta skiljer sig frÄn vuxnas och hanteras dÀrför pÄ olika sÀtt. NÀr barn kommer i kontakt med vÄrd Àr nÄlrelaterade procedurer nÄgot som kan framkalla mycket smÀrta och Ängest hos barn. Det kan utgöra ett vÄrdlidande och ge problem i framtida vÄrd.  Sjuksköterskan behöver ta hÀnsyn till barns Älder och erfarenhet och tillÀmpa individanpassad vÄrd. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillrÀckligt med kunskap kring barns smÀrtupplevelser.

I allt högre utstrÀckning anlitas idag bemaningskonsulter vid rekryteringsprocessen för att den perfekta ?matchningen? mellan företag och anstÀlld garanterat skall komma till stÄnd. Samtidigt anses individen inte lÀngre vara förtryckt och kontrollerad av ?Organisationen?, utan Àr en ?teamplayer? som skall lÀra och pÄverka sin arbetsplats i positiv riktning, vars röst oavsett Äsikt fÄr och skall komma till tals. Denna bild av ?Den Nya Organisationen? presenteras av populÀr managentlitteratur vars företrÀdare har ett stort inflytande, bÄde i den akademiska sfÀren och vid utformningen av praktiska organisationsstrategier.