Vi har utfört en studie som bygger pÄ aktionsforskning. Syftet och mÄlet med denna studie har varit att utveckla barns delaktighet och inflytande i planeringen av sitt lÀrande. Aktionsforskningen Àr byggd pÄ en kvalitativ forskningsstrategi och har pÄgÄtt under fyra veckor i en förskola samt i en Ärskurs sex. Forskningen började med observationer för att möjliggöra en kartlÀggning av nulÀget för att dÀrefter pÄbörja utvecklingsarbetet.  Barnen har varit delaktiga i hela processen frÄn planering till genomförande samt utvÀrdering.

Min undersökning inbegriper barns andrasprÄksinlÀrning. Studiens syfte Àr att fÄ fram barns svÄrigheter i svenska som andra sprÄk och hur pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn i förskolan. Litteraturen innehÄller mÄnga diskussioner angÄende tvÄsprÄkighet, sprÄkliga svÄrigheter i andrasprÄksinlÀrning och inlÀrningsmetoder som stimulerar sprÄkinlÀrning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning pÄ en förskola. DÀr gjorde jag tvÄ gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens sprÄkinlÀrning och pedagogernas arbetssÀtt. I resultat har jag kommit fram till att barn har olika sprÄkliga svÄrigheter i svenska som andra sprÄk. Pedagogerna i den utvalda förskolan anvÀnder olika inlÀrningsmetoder som vÀcker barns intresse för att utveckla svenska som andra sprÄk. För att stimulera barns sprÄkinlÀrning, anvÀnder pedagogerna höglÀsning, upprepning, lek, sÄng och tema.

 Denna undersökning syftar till att spegla förÀndringar över tid i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. BildlÀrarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlÀrarna beskriver att de arbetar med populÀrkultur och deras syn pÄ populÀrkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. Det blir dÄ synligt att populÀrkulturens roll i undervisningen inte förÀndrats nÀmnvÀrt, och att bildlÀrarnas syn pÄ populÀrkultur i vissa aspekter Àr oförÀndrad men i andra förÀndrad. Tydligast förÀndringar ligger i bildlÀrarnas mer mÄngfacetterade populÀrkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare instÀllning till populÀrkultur i undervisningen. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

Det rÄder statlig och politisk enighet om att barn och ungas lÀsfÀrdighet har försÀmrats vilketÀr alarmerande. Att skapa gynnsamma lÀrmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta omrÄde. Barns förhÄllande till böckersamt lÀsning grundlÀggs tidigt och den uppfattning barn erhÄller rörande böcker följer barnenupp i Äldrarna. Det Àr dÀrför av vikt att barn har tillgÄng till böcker, fÄr möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i anvÀndandet av dem. BÄde densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gÀllande. DÄ grunden för lÀsning lÀggs i förskolan har förtydliganden av mÄl och riktlinjer för barns sprÄkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade lÀroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag Àr att varje barns sprÄkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrÄn deras olika förutsÀttningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska sprÄkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och nÀr dennes sprÄkutveckling dÄ stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrÄn aktuell forskning pÄ omrÄdet med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Syftet med vÄrt examensarbete var att öka barns intresse av att utforska naturen genom ett tematiskt arbetssÀtt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmÀrksamhet av vad som finns i naturen. Med natur avses ett nÀrliggande skogsomrÄde. Undersökningen genomfördes med arton barn i Äldrarna 4-7 Är i förskola och förskoleklass i LuleÄ kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex Àldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Jag valde att anvÀnda mig av en kvalitativ intervjumetod, dÄ jag ville ha pedagogernas resonemang och Äsikter.BÄda förskolorna som jag har varit pÄ och gjort mina intervjuer pÄ visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lÀra sig ord och fraser pÄ barnens olika sprÄk. Pedagogerna tar sin hjÀlp genom att de anvÀnder sig av förÀldrarna för att fÄ tillgÄng till ord och fraser som hjÀlper pedagogerna i verksamheten. Det Àr övervÀgande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmÄl Àven pÄ förskolan med varandra, pedagogerna pÄpekar Àven hur viktigt det Àr att förÀldrarna pratar sitt modersmÄl hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska kÀnna stolthet över sitt ursprung, sprÄk och kultur.Förskolorna anvÀnder sig av sÄng, musik och sagor, de delade Àven in barnen i smÄgrupper för att alla ska fÄ komma till tals.

Mitt mÄl som förskollÀrare Àr att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till sjÀlvstÀndiga individer. För att kunna uppnÄ det mÄste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det Àr behoven som Àr olika. Ibland krÀvs det att man Àndrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella Àmnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsÀttningar ska tas i beaktande.

VÄrt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begrÀnsa barn i deras bildskapande. Vi anvÀnde oss av rundturer, observationer, fÀltnotiser och fotografering som metod. I vÄr analys utifrÄn det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget Àr medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgÄr det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen lÀser av outtalade regler som rummets design skapar.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka fem förskollÀrares och fem förÀldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess pÄverkan pÄ det hörande barnets sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur anvÀnds tecken till tal enligt förskollÀrarna pÄ förskolan, i arbetet med barnen?- Hur anvÀnds tecken till tal av barnen i hemmet enligt förÀldrarna?- Vilken betydelse anser förskollÀrarna att tecken till tal har för barns sprÄkutveckling?- Vilken betydelse anser förÀldrar att tecken till tal har för barns sprÄkutveckling?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgÄ frÄn förskollÀrare och förÀldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att kÀnna till för vi-dare lÀsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala sprÄkutvecklingen och sprÄkutveckling med hjÀlp av tecken till tal.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). VÄrdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgÄng. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning ta reda pÄ om vÄrdnadshavarna kÀnner att de Àr delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgÄng. Detta har vi valt att undersöka genom ett förÀldraperspektiv för att försöka skapa en förstÄelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Abstrakt: Den illegala fildelningen har blivit ett omdiskuterat Àmne runt om i vÀrlden sedan fildelningstjÀnsten Napster skapades av unge Shawn Fanning. PÄ senare Är har flera nya fildelningstekniker utvecklas och upphovsrÀttskyddat material delas ut och laddas ner av hundratusentals tals personer runt om i Sverige. Syftet med rapporten Àr att ge en beskrivning av tekniker och lagar som tillÀmpas inom illegal fildelning. Samt att beskriva olika aktörer som figurerar inom den illegala fildelningen och vilka ÄtgÀrder de tillÀmpar för att fortsÀtta och skydda sin verksamhet..

Detta arbete handlar om barns tankar om skrÀp i sin nÀrmiljö. Vi ville ta reda pÄ vad barn tÀnker om skrÀp i nÀrmiljön, eftersom vi under vÄra VFT perioder upptÀckt hur mycket skrÀp som ligger pÄ skolgÄrdarna dÀr barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hÄllbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mÄngkulturell förskoleklass för att ta reda pÄ deras tankar om varför skrÀpet hamnar pÄ marken och vart det tar vÀgen om det fÄr ligga kvar. Vi har Àven intervjuat förskollÀraren barnen hade i förskolan för att se om de fÄtt med sig nÄgon kunskap om Àmnet frÄn förskolan till förskoleklassen.