Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv pÄ vardagliga sociala processer utifrÄn teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv anvÀnds som en röd trÄd genom arbetet och Àr grundlÀggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i Älder fyra till fem Är. HÀlften av dessa par har bestÄtt av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstÄs, dels utifrÄn det barnen sjÀlva sÀger och dels utifrÄn sÀttet de sÀger det pÄ.

Sydafrika övergick frÄn att styras av en förtryckande regim till att bli en demokrati 1994. South African Broadcasting Corporation (SABC) som historiskt sett anvÀndes som ett propagandaverktyg för apartheid-regeringen Àr idag Sydafrikas public service-företag med uppdrag att vara en del av demokratiprocessen. Public service hÀvdar att dess uppdrag Àr att Äterskapa mÀnsklig vÀrdighet och bygga en gemensam framtid för alla sydafrikaner. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur public service i Sydafrika presenterar kvinnor och mÀn som kÀllor i nyhetsjournalistiken. Uppsatsen undersöker vilka Àmnen som dominera, vilka kÀllor som fÄr uttala sig och hur kvinnor och mÀn kommer till tals.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagoger ser pÄ sin egen betydelse under utevistelsen pÄ förskolegÄrden, hur de uttrycker sig om förskolegÄrdens möjligheter att skapa förutsÀttningar för barns lek och lÀrande samt hur de uttrycker sig om hur förskolegÄrden skulle kunna utvecklas. VÄra erfarenheter Àr att förskolegÄrden mÄnga gÄnger anvÀnds som en rastplats och inte som en plats dÀr det tas tillvara pÄ barns lek och lÀrande. I vÄr studie anvÀnde vi intervjuer tillsammans med observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Vikom fram till att pedagogernas instÀllning till utevistelsen och deras syn pÄ förskolegÄrden har stor betydelse för hur barnen upplever utevistelsen. Pedagogerna Àr glada över den utveckling som nyligen skett pÄ deras förskolegÄrd men de upplever att det finns potential att utveckla den Ànnu mer.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien Àr de krav och riktlinjer förskollÀrarna har att utgÄ frÄn i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation Àr idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna Àr att synliggöra barns lÀrprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollÀrare pÄ tre olika förskolor, dÀr de sÀger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollÀrarna anvÀnder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förstÄelsen för barns lÀrande, men ocksÄ för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrÄn förskollÀrarnas uppfattningar och ord Àr att förskollÀrarna anvÀnder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har ocksÄ kunnat utlÀsa frÄn resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna nÀr barns delaktighet kommer in.

Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, pÄ tvÄ förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter nÄgon uttalad pedagogik eller filosofi.

BAKGRUND: Inledningsvis ges lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagoger förri tiden sÄg pÄ rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, sprÄk och sjÀlvkÀnsla samt vadforskningen sÀger om rörelselekens betydelse. DÀrefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hÀlsa.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka nio förskollÀrares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi Àven ta reda pÄ hur dessa förskollÀrare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt Àr en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

AbstractThe aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children?s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children?s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don?t see so much of children?s participations and influence in the work of pedagogical documentation.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr nÄgot vi uppmÀrksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om pÄ förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna fÀrre, och utemiljöerna blir begrÀnsade av olika faktorer. FörskolegÄrden blir dÄ allt viktigare för barns intellektuella förstÄelse för sin nÀrmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön Àr ett processinriktat arbetssÀtt dÀr miljön blir till en medupptÀckare i barnens lek, lÀrande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och stÀller krav pÄ de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lÀrande.METOD:VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod.

VĂ„rt examensarbete handlar om vad bra kost Ă€r och om elever Ă€r medvetna om vad de bör Ă€ta för att klara av dagar med skola och fritid. VĂ„rt syfte Ă€r att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolĂ„r 6 har en medvetenhet kring vad bra kost Ă€r och om de lever som de lĂ€r. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolĂ„r 6 för att fĂ„ en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever frĂ„n samma klass som vi observerade. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar lyder; ? Är elever i skolĂ„r 6 medvetna om hur de bör Ă€ta för att fĂ„ i sig tillrĂ€ckligt med nĂ€ring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lĂ€r elever i skolĂ„r 6 vad man bör Ă€ta för att mĂ„ bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolĂ„r 6 vad de bör Ă€ta, följer de dĂ„ detta? Lever de som de lĂ€r? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar beskriver vi i vĂ„r kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost Ă€r och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

Stress Àr en riskfaktor och en frÄga som blivit alltmer aktuell för barnhÀlsovÄrden dÄ forskningen ser att vuxna och barn kan pÄverkas negativt till ohÀlsa. Vanligt förekommande frÄgor pÄ BVC Àr de som handlar om förÀldrars stress och barns sömnproblem och det Àr dÀrför angelÀget att fördjupa sig i dessa frÄgor. I den hÀr uppsatsen undersöks eventuella samband mellan förÀldrastress och barns sömnproblem med hjÀlp av en tvÀrsnittstudie dÀr förÀldrar besvarade enkÀtfrÄgor. Resultatet visade ett samband mellan förÀldrastress orsakat av problem i parrelation och barns sömnsvÄrighet. DÀremot fanns inget belÀgg i det totala resultatet för nÄgot samband mellan barns sömnsvÄrigheter och stress i förÀldraskap.