Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjÀlp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd trÄd beskrivs motoriken iförhÄllande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsÀtt skildras, samt en kortarebeskrivning av LÀroplanens innehÄll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn pÄ barns motoriska trÀning, samt hur ofta motorikenÄterkommer som en del i verksamheten. I studien anvÀnds kvantitativ enkÀt, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka faktorer som kan frÀmja barns sprÄkutveckling och hur nÄgra pedagoger resonerar om: anvÀndandet av barns förmÄgor för att frÀmja sprÄkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av sprÄket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan pÄ sprÄket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjÀrnhalvorna som kan frÀmja barns sprÄkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogernas sprÄkbruk och verksamhetens utformning Àr viktig. Aktiviteterna och sprÄket bör anpassas och vara pÄ rÀtt nivÄ för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstÄr tillfÀllen dÄ barn kan fÄ arbeta med bÄda hjÀrnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjÀrnan som kan frÀmja sprÄket.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur nÄgra lÀrare, som undervisar i Ärskurs 2 och 3, uppfattar lÀsförstÄelse samt att fÄ veta hur de arbetar med lÀsförstÄelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i tvÄ kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att lÀsförstÄelse Àr komplext, men lÀrarna Àr överens om att lÀsförstÄelse handlar om mer Àn att bara kunna avkoda en text. I lÀsförstÄelse inryms bÄde lÀsfÀrdigheter och kognitiva lÀsprocesser.LÀrarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers lÀsförstÄelse och lÀrarna som deltagit Àr mer eller mindre medvetna om lÀsstrategier. Det Àr vanligt att man anvÀnder lÀromedel till hjÀlp och mÄnga av de intervjuade lÀrarna arbetade med textsamtal. LÀrarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillÄter alla att komma till tals.

Syftet med studien Àr att undersöka vad pedagoger pÄ olika förskolor har för syn pÄ barns lÀrande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens nÀrvaro i utomhusleken. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lÀrande. Pedagogerna lyfter fram att det Àr viktigt att vara lyhörd för barns önskemÄl och behov vad gÀller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver nÀrvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lÀrandet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vad mÄn de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar smÄ barns musikalitet. Med smÄ barn menas ett- och tvÄÄringar vilka inte Ànnu har ett verbalt utvecklat sprÄk vilket gör att kroppssprÄket blir en viktig del för att förstÄ smÄ barns vilja och behov. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnds i form av gruppintervjuer och observationer dÀr ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans Àn vad var och en skulle kunna bidra med. PÄ sÄ sÀtt kunde en djupare förstÄelse nÄs och observationerna bidrog Àven till denna djupa förstÄelse. Studien visar pÄ att det finns en förstÄelse för smÄ barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mÄn tillvaratas och utvecklas..

Forskning visar att lek Àr grunden till allt lÀrande. Det Àr i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek fÄr de utlopp för sina kÀnslor, positiva som negativa.I vÄr studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser pÄ barns lek idag. VÄrt metodval föll pÄ kvalitativa intervjuer med ett fÄtal förskollÀrare för att fÄ en djupare insikt i hur de tÀnker kring styrd lek som stöd för barns lÀrande och utveckling. VÄr studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ lek och dÄ framför allt styrd lek i verksamheten.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollĂ€rare pĂ„ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pĂ„ olika sĂ€tt kan ta sig uttryck i miljön.

Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgÄ vid hÀndelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer pÄ skolan. Det finns inga direktiv frÄn varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa krisplaner skall vara utformade eller vilka hÀndelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av krisplanerna. Jag har inhÀmtat krisplaner frÄn fem grundskolor med Ärskurser frÄn förskoleklass till Ärskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpÄ jag upptÀckt stora skillnader och Àven likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat pÄ tre utkristalliserade teman:Elevs dödsfallUppföljning av elever som mÄr dÄligt till följd av intrÀffat dödsfallSituationer som en enskild skola Àr ensam om att lyfta uppVidare för jag en diskussion kring krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns kÀnslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris.Jag söker Àven efter indikationer pÄ att barn som mÄr dÄligt till följd av att förÀldrarna separerar lyfts upp i krisplanerna.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lÀrandemiljö.En intervjustudie om barns lÀrande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor anser lÀrande Àr hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lÀrande utifrÄn Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lÀrande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd trÄd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lÀrande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgÄ frÄn deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsÀttningar för en bra lÀrandemiljö.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.