Examensarbetes syfte Àr att undersöka hur förskolepedagoger tÀnker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhÄllandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Hur vÀljer pedagoger, utifrÄn den fysiska miljön, att arbeta för att frÀmja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder anvÀnder pedagogerna i arbetet med att frÀmja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna pÄ barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osÀkra barn? Hur ser pedagogerna pÄ miljön och dess anvÀndning? I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade pÄ tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök pÄ förskolorna.

Bakgrund: Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) sett att lÀrare ofta fÄr reda ut konflikter. Elever behöver inte bara skolkunskap dÄ de ska söka arbete i framtiden, utan skolan ska Àven förbereda dessa elever sÄ att de kan forma meningsfulla och goda liv. DÀrför Àr en viktig uppgift för alla som arbetar inom skolan att lÀra elever handskas med konflikter pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr skolans uppdrag att hjÀlpa eleverna till en trygg och stabil miljö i skolan. I arbetet skriver vi om tre olika kommunikationsteorier; den kognitiva, den sociala och den interaktionistiska teorin.

About 29 000 different services was given by the Swedish welfare state to children with disabilities within the ages 0-22 years before October first in the year 2008. Studies about children with disabilities and their experiences of their situation have rarely been done and it is therefore difficult to know how they think and feel about their lives. Both Swedish law and the UN:s convention about children?s rights states that children have the right to tell their opinion in matters that are of their concern. Thus, we donÂŽt know much about if and how the Swedish welfare state maintain this right towards children with disabilities.

Denna studie baseras pÄ förskollÀrares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser Àven hur förskollÀrare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts som metod dÀr sex förskollÀrare intervjuades. Resultatet visar att lek och lÀrande bildar en helhet dÀr leken inte kan skiljas ifrÄn barnens utveckling. Resultatet visar Àven att förskollÀrare bör respektera barns lek, men att grÀnsen i förhÄllande till att stödja eller styra barns lek Àr svÄr att urskilja.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk studie ta reda pÄ om det finns nÄgra samband mellan elevers upplevda pÄverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda pÄverkansmöjlighet i samhÀllet. Detta görs genom att besvara frÄgor om eleverna upplever att de kan pÄverka skolan respektive samhÀllet samt om man kan se en koppling mellan dessa tvÄ och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med gymnasieelever pÄ högskoleförberedande program Resultaten frÄn intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att pÄverka i skolan och i samhÀllet. Dock kan man generellt sÀga att de som upplever att de kan pÄverka pÄ sin skola ocksÄ upplever att de kan pÄverka i samhÀllet, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan pÄverka.

I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

ProblemomrÄde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehÄller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekrÀfta, förstÄ och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrÄn barns perspektiv. Om man erkÀnner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgÄng för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmÀrksamma det barnen sjÀlva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten Àr att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv.

Syftet med studien Àr att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning utifrÄn verksamma lÀrares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckensprÄk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. DÀrefter presenteras tidigare forskning inom omrÄdet döva barns lÀs- och skrivinlÀrning. Det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning belyses genom intervjuer med lÀrare i svenska för döva.Dövas förstasprÄk Àr teckensprÄk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har dÀrför ett dubbelt arbete nÀr de börjar skolan; de ska lÀra sig lÀsa och skriva samtidigt som de lÀr sig ett nytt sprÄk.

MÄlet med studien var att lÄta tre autonoma ungdomsorganisationer (Megafonen, Pantrarna samt Rörelsen Gatans Röst och Ansikte) komma till tals angÄende sina verksamheter. Organisationerna Àr etablerade i svenska förorter och arbetar för att höja förortens status och att engagera ungdomar i det som pÄverkar deras liv och nÀromrÄde. FrÄgestÀllningarna löd: Hur kan organisationernas verksamhet och dess mÄl beskrivas? PÄ vilket sÀtt kan organisationernas verksamhet tolkas som socialt arbete? Genom intervjuer med de aktuella organisationerna samt dokumentanalys av nyhetsartiklar och hemsidematerial som organisationerna medverkat i eller sjÀlva producerat ville vi ta del av och framföra organisationernas egna röster. Genom teorin om empowerment samt begreppet claims-making fördjupades förstÄelsen för och förklaringen till organisationernas arbete och de sociala problem organisationerna framhÄller.

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en vÀrdefull funktion för fri Äsiktsbildning i en vÀl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar pÄ hur debattsidan förÀndrats under de senaste 25 Ären med utgÄngspunkt i kön (vem fÄr oftast komma till tals pÄ debattsidan, kvinnor eller mÀn? ? och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare).Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helÄret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjÀlp av konstruerade veckor har sju dagar per Är slumpmÀssigt valts ut.Resultaten visar att av vÄra författare (n = 498) Àr 75,3 procent av de undersökta författarna mÀn, och 24,7 procent Àr kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och mÀn minskar.

Syftet med studien har varit att undersöka behovet av att i förskolan kartlÀgga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven studerat i vilket syfte kartlÀggning sker och vilka metoder som anvÀnds. SÀrskilt intresse har riktats mot TRAS - Tidig Registrering Av SprÄkutveckling, och nÄgra pedagogers uppfattning om detta material. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra specialpedagoger samt enkÀter som besvarats av personal pÄ totalt 32 förskolor.Barns sprÄkutveckling Àr komplex och pÄverkas av mÄnga faktorer. I enlighet med tidigare forskning visar vÄrt resultat att kartlÀggning Àr nödvÀndigt för att kunna se vilka behov en viss barngrupp har och dÀrmed kunna anpassa verksamheten efter barnens utvecklingsnivÄ.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Uppsatsen grundar sig pÄ en empirisk undersökning av hur studenterna pÄ Institutionen för nordiska sprÄk kommaterar. Utfallet analyseras mot bakgrund av Lars-Johan Ekerots teori om en utveckling mot koncentration pÄ prototypfallen. Av undersökningen att döma har Ekerots teori ingen bÀring. Resultaten visar att samtidigt som vi tenderar att sÀtta ut allt fÀrre kommatecken, utbreder sig en anarki i positionsfrÄgan..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invĂ„narnas rĂ€tt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man frĂ„n stadens sida ser och reglerar frĂ„gan vill jag konkretisera Ă€mnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sĂ€tta in mina frĂ„gestĂ€llningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal frĂ„n de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig pĂ„ att förse stĂ€der med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, vĂ€derskydd till busshĂ„llplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplĂ„telse avdelning fĂ„tt ta del av sĂ„ att jag i nĂ€rmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frĂ„gestĂ€llningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstĂ„nd, vad som Ă€r tillĂ„tet, demokratisk hĂ€nsynstaganden och vad som kan regleras frĂ„n stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nĂ„ en sĂ€rstĂ€llning dĂ€r de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bĂ€ttre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet Ă€r ocksĂ„ beaktat frĂ„n stadens sida och dĂ„ framför allt utifrĂ„n ett arkitektoniskt kulturmiljöhĂ€nseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmĂ€nheten kĂ€nner sig vĂ€lkomnad och trygg i. I frĂ„ga om demokratiska yttringar sĂ„ har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer pĂ„ en icke kommersiell marknad.

Detta examensarbete pÄ 15 högskolepoÀng har som syfte att undersöka nÄgra ÄtgÀrder för minskade uppvÀrmningskostnader. DÄ det byggs mycket nytt idag fÄr man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvÀndning Àr att minimera uppvÀrmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda ÄtgÀrder berÀknats pÄ en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mÀtningar och information frÄn villans byggnadsbeskrivning berÀknas byggnadsdelarnas U-vÀrden.