VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsÀttet valde vi eftersom lÀroplanen vilar pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Vi har utifrÄn vÄrt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fÄtt sin förskoleutbildning under olika Ärtionden. Studien Àr genomförd i en kommun i Norrbottens lÀn. VÄrt resultat visade att barnsynen Àndrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svÄrigheter att lÀgga sina gamla kunskaper om barns lÀrande som man fÄtt vid sin utbildning Ät sidan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barnrÀttsperspektivet utifrÄn Barnkonventionen uppfattas i förskolan. FrÄgestÀllningarna bygger pÄ Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollÀrarna att alla barn har samma rÀttigheter och lika vÀrde? Hur uppfattar förskollÀrarna att barnets bÀsta ska komma i frÀmsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att utvecklas? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att komma till tals? Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har anvÀnts för att samla in empirin.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville Àven undersöka vilka strategier pedagogerna anvÀnder sig av för att hjÀlpa barn att komma in i den fria leken. I studien anvÀndes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades Ätta pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor pÄverkan pÄ barns fria lek.

I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framstÀlldes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar pÄ att det alltid Àr nÄgot parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framstÀlls och hur partiet och deras sakfrÄgor framstÀlls. Sverigedemokraterna har lÀnge sagt att de sÀrbehandlats i medierna, framstÀllts pÄ ett mycket negativt sÀtt och inte fÄtt komma till tals i sina sakfrÄgor. I medierna har det ocksÄ pÄgÄtt en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framstÀllts har kategorierna negativ, positiv och neutral anvÀnts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi anvÀnt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som Àr en sammanstÀllning av partiets negativa, positiva och neutrala framstÀllning samt hur ofta partiet fÄtt komma till tals som agerande aktör.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka teorier BBIC vilar pÄ, hur BBIC:s teoretiska grundsyn har förÀndrat sÀttet att beskriva barns behov i utredningar, samt om formulering och motivering av insatser har pÄverkats av detta.I uppsatsens första del görs en genomgÄng av de huvudsakliga teoribildningar som BBIC utgÄr ifrÄn; anknytningsteori, utvecklingsekologi samt risk- och skyddsfaktorperspektivet. BBIC:s ursprung i England och dess vÀg till Sverige beskrivs, samt nÄgra av BBIC:s viktigaste tankegÄngar.Tio barnavÄrdsutredningar som alla har lett till insats har undersökts. Fem av dessa var BBIC-utredningar och fem var Àldre utredningar utan BBIC-anknytning. De tvÄ grupperna av utredningar har sedan jÀmförts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur socialsekreterare skildrar barns behov. Hur vÄrdplanernas insatsformuleringar har pÄverkats av BBIC:s införande har ocksÄ undersökts.Resultatet av studien tyder pÄ att BBIC-utredningarna i större utstrÀckning synliggör barnets behov i vissa avseenden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med arbetet var att undersöka samt förstÄ vilka svÄrigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjÀlp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bÀsta Àr inte lÀtt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov Àr dÀremot nÄgot alla fyra intervjupersonerna som deltog i vÄr studie var eniga om och hade som grundlÀggande tanke i sitt arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansÄg dÀrför att det var bÄde intressant och relevant att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare arbetar med barns grundlÀggande förstÄelse av tal.VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀrare i Ären F-3 arbetar med barns grundlÀggande förstÄelse av tals betydelse och antal nÀr det gÀller talen 1 till 10, vilka material och metoder de anvÀnder samt hur de följer upp att barnen har befÀst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lÀrare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lÀrarna. FörstÄelsen samt att utgÄ frÄn barnens erfarenhetsvÀrld Àr det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tÀnkande, Àven om det abstrakta Àr ett mÄl pÄ lÀngre sikt.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  BÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys har anvÀnts och materialet som studerats Àr Rapports huvudsÀndning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet Àr att fÄ syn pÄ vilka förÀndringar som har skett under 20 Är, kommer barnen till tals oftare Àn tidigare och vilka Àmnen fÄr de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn fÄr större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast bÄde 1993 och 2013 Àr att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet frÄn 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/vÄld/katastrofer.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra svenska Aftonbladets och brittiska Daily Express nyhetsrapportering under första veckan av tsunamikatastrofen i Asien 2004. För att uppfylla syftet har tre frÄgestÀllningar gjorts: Vad Àr huvudfokus i rapporteringen? Vilka lÀnder rapporteras det mest ifrÄn? Vilka personer fÄr komma till tals? Undersökningen grundas pÄ teorier om nyhetsvÀrdering och medielogik, samt tidigare forskning om kriskommunikation. Den valda metoden Àr kvantitativ innehÄllsanalys och har utförts med hjÀlp av ett kodschema. Sammanlagt kodades 223 texter frÄn tre olika genrer; notiser, artiklar och reportage.Resultatet visar att Aftonbladets och Daily Express rapporteringar inte skiljer sig sÄ mycket frÄn varandra.

Det sjÀlvstÀndiga arbetets syfte var att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frÄgestÀllningar: Hur ser pedagoger pÄ barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus pÄ smÄ barn? Metodvalet Àr en kvalitativ forskningsmetod dÀr empirin bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger frÄn samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansÄg att barns inflytande Àr nÄgot som Àr viktigt mot bakgrund av att det Àr nÄgot som barn mÄste lÀra sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansÄg Àven att det Àr ett svÄrtolkat Àmne som krÀver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom ocksÄ att barns inflytande Àr begrÀnsat och att det Àr de vuxna som begrÀnsar barns inflytande.

I uppsatsen behandlas Àmnet miljövÀnlig köttkonsumtion i fyra artiklar. Faktaartikeln tar upp problemet med köttproduktion och experter fÄr komma till tals om vilket kött som Àr bÀst att köpa. Nyhetsartikeln behandlar köttskatt. Debattartikeln gestaltar hur jag kÀnner om Àmnet och vilka reaktioner jag mött. Reportaget ger en bondes synvinkel pÄ Àmnet..