För barn som har fått diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förändringar och inskränkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förändras både utifrån deras sociala, fysiska men också mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer är det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att säkerställa artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning.

Titel: Föräldrars roll och barns språkutveckling i mångkulturellmiljö. Författare: Bashaer Ibrahim och Dalia Amin Termin och år: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Flerspråkigbarn, flerspråkigförälder, språkutveckling, föräldrar med utländsk härkomst..

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik.

Högläsning är en handling när en vuxen läser en text högt för ett eller flera barn och är en viktig del av barns språkutveckling. Att besitta ett rikt språk är av stor vikt för att leva och verka i dagens samhälle som präglas av text och samtal. Sett från det senaste decenniet har barns läsförmåga och intresse till läsning försämrats. Därför är det betydelsefullt att lärare tillämpar arbetssättet högläsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa högläsningens betydelse i de tidiga skolåren.

Syftet med detta examensarbete är att få en djupare förståelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jämföra både barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgår från frågeställningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frågeställningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan använts som metod. Materialet från studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att få en djupare förståelse om lekens betydelse.  Resultatet från studien visar att man kan se både likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken är viktig för barnen av olika anledningar.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lärande. Forskningsfrågorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lärande? Hur används IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan på barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan användas. Studien har den sociokulturella teorin där valet inte står mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan fokus ligger på vad de lär sig av situationer de ingår i. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Syftet med vår studie är att undersöka verksamma förskollärares tankar kring barns självkänsla i förskoleklass. Det vi lägger fokus vid är vad förskollärarna anser känneteckna låg respektive god självkänsla hos barnet, samt hur de arbetar med att stärka barnens självkänsla. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, vilket innebär att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kännetecken på barns låga respektive goda självkänsla. Det redogörs även hur lärarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras.

Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstå hur pedagogerna förhåller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. Frågeställningar som besvaras är följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande på en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begränsa barns inflytande? För att kunna svara på dessa frågeställningar har intervjuer, observationer och fältstudier gjorts på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjälp av den tidigare forskning som gjorts kring ämnet.

Emotioner har en central roll i människans liv. Forskning har visat att det är av stor vikt att redan tidigt lära sig förstå och hantera sina känslor. Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonals uppfattning om barns emotionella utveckling, med fokus på de negativa emotionerna, och på vilket sätt de arbetar med att hjälpa barnen i densamma. En kvalitativ studie utfördes där 16 förskollärare intervjuades om deras syn på och deras sätt att arbeta med 3-5 åringars emotionella utveckling. Resultaten visade att man i förskolan idag lägger mycket tid på barns emotionella utveckling och att det anses vara betydelsefullt med hänvisning till att barndomen har en stor påverkan på resten av livet.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingar och lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnen som vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även de styrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen att bestämma om inte stämde så väl överens.

Syftet med vår studie är att se hur föräldrar/vårdnadshavare ser på användningen avtecken som stöd, TSS, för att underlätta sitt barns kommunikation och språkutveckling.Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågor: Vilka för och nackdelar serföräldrar/vårdnadshavare med TSS? I vilka situationer använderföräldrar/vårdnadshavare TSS? Hur fungerar samarbetet mellan hem och förskola närdet gäller TSS? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom att skicka utenkäter till åtta föräldrar/vårdnadshavare som vi visste använder eller har använt TSStillsammans med sitt barn. Genom svaren framkom det att föräldrar/vårdnadshavare serpositivt på användningen av TSS för sitt barn. Föräldrar/vårdnadshavare har också settatt barnets frustration har minskat när det blivit förstått och kunnat göra sig förstådd.Genom att barnet får ett verktyg, TSS, att kommunicera med så minskar samtidigtrisken för ett utanförskap. Samtliga respondenter uttrycker att de skulle rekommenderaandra föräldrar/vårdnadshavare vars barn har språk och kommunikationssvårigheter attanvända sig av TSS.

Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade åtta barn i åldrarna 9-12 år, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frågor delades in i olika teman, dessa teman användes även i presentationen av vårt empiriska material. För att kunna få förståelse för barnens tankar är det viktigt att ha förståelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgår och formas utifrån.

Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade åtta barn i åldrarna 9-12 år, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frågor delades in i olika teman, dessa teman användes även i presentationen av vårt empiriska material. För att kunna få förståelse för barnens tankar är det viktigt att ha förståelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgår och formas utifrån.