Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande. Bakgrunden ger läsaren en litteraturgenomgång kring barns kommunikativa lärande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa två faktorer. Dessa faktorer framhållsäven utifrånett mångkulturellt perspektiv och utifrån Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som använts för att samla in relevant data utifrån undersökningenssyfte, är genom halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollärare har genomförts.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

Syftet med studien är att undersöka vad pedagoger på olika förskolor har för syn på barns lärande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens närvaro i utomhusleken. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lärande. Pedagogerna lyfter fram att det är viktigt att vara lyhörd för barns önskemål och behov vad gäller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver närvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lärandet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vad mån de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar små barns musikalitet. Med små barn menas ett- och tvååringar vilka inte ännu har ett verbalt utvecklat språk vilket gör att kroppsspråket blir en viktig del för att förstå små barns vilja och behov. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod används i form av gruppintervjuer och observationer där ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans än vad var och en skulle kunna bidra med. På så sätt kunde en djupare förståelse nås och observationerna bidrog även till denna djupa förståelse. Studien visar på att det finns en förståelse för små barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mån tillvaratas och utvecklas..

Forskning visar att lek är grunden till allt lärande. Det är i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek får de utlopp för sina känslor, positiva som negativa.I vår studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser på barns lek idag. Vårt metodval föll på kvalitativa intervjuer med ett fåtal förskollärare för att få en djupare insikt i hur de tänker kring styrd lek som stöd för barns lärande och utveckling. Vår studies syfte är att undersöka hur förskollärare ser på lek och då framför allt styrd lek i verksamheten.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

Syfte:Att få kunskaper om hur verksamma förskollärare ser på barns utveckling av självkänsla och hur de som förskollärare vill arbeta för att stärka barns självkänsla. Syftet är också att utröna om förskollärare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gäller barns självkänsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av självet har använts som teoretisk anknytning. Stern menar att spädbarnet från födseln handlar utifrån ett själv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmågan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

Arbetet bygger på resultaten från en enkätundersökning, gjord bland barn och pedagoger, på en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförståelse om antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförståelse inom detta matematikområde. Syftet med undersökningen är att kunna göra en jämförelse mellan barnens och pedagogernas enkäter. Resultatet av enkäterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhållande till barnens ålder. Pedagogernas svar lämnade många funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförståelse varierade.

Syfte med studien är att undersöka vilken syn föräldrar har på leken och lekens betydelse för lärande i förskolan. Undersökningen gör jag på tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att använda mig av den forskningslitteratur som finns inom området för att beskriva både de äldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehållsanalys. Intervjufrågorna ställdes och intervjuerna genomfördes på samma sätt med alla åtta föräldrar.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö.En intervjustudie om barns lärande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna.

Denna studie baseras på förskollärares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser även hur förskollärare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att lek och lärande bildar en helhet där leken inte kan skiljas ifrån barnens utveckling. Resultatet visar även att förskollärare bör respektera barns lek, men att gränsen i förhållande till att stödja eller styra barns lek är svår att urskilja.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av Barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn.

I förskolan har måltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebär idag en koppling mellan omsorg och den lärprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I läroplanen nämns barns delaktighet som ett viktigt begrepp när det gäller utveckling, då det är en förutsättning för barns inflytande, både i förskolan och i samhället. Genom att analysera måltiden med hjälp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptäckas samt hur barns delaktighet främjas och motverkas. Studiens syfte är att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelärare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

SammanfattningSyftet med denna studie är att studera vilka färdigheter och förmågor barn får möjlighet att utveckla vid av- och påklädning i förskolans hall samt att undersöka förskollärares uppfattningar kring lärande i hallen. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i ämnet och titta närmare på hur hallen används som ett pedagogiskt utrymme. Utifrån våra frågeställningar undersöktes detta med hjälp av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen får möjlighet att utveckla en rad olika färdigheter vid av- och påklädning, med hjälp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhållningssätt i dessa situationer blir mycket viktiga.