Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme..

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan på barns lek Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen är att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur tänker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur påverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga är barnen i utformningen av miljön? Metoderna som använts för att besvara ovanstående frågor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum på dessa. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

Syftet med studien har varit att utveckla förståelse för barns förutsättningar attskapa och upprätthålla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör några tänkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar formuleradeskategorier utifrån informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för relationsarbete ärföljande; Förskolan som institution ger unika förutsättningar, Den fysiska miljön ochtillgång till material - centrala utgångspunkter, Individens unika förutsättningar,Gruppklimatet som grogrund samt Samhällets normer som begränsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete är följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan få ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprätthållande av relationer i förskolan.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter är en del av vardagen i förskolan. Vårt syfte med denna rapport är att få en insikt i fyra-femåriga barns tankar och känslor kring eventuella konflikter på förskolan samt deras hantering av dessa. I vårt intresse finns även ett visst genusperspektiv; som här innefattas av att eventuellt upptäcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten består av en forskningsbakgrund där författare och forskare, specialiserade inom området, ger sin uppfattning kring ämnet. Med tanke på betydelsen av sampel mellan barn och fokus på barns känslor och tankar i denna rapport, är det sociokulturella perspektivet lämpligt som utgångspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmågan, förmåga till samspel samt konflikter och utanförskap.

Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära.

Samverkan med föräldrar kring barns läsutveckling sker nästan uteslutande genom läsläxor. Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om föräldrars medverkan i läsundervisningen samt analysera vilka faktorer som påverkar den betydelse föräldrar kan få för sitt barns läsutveckling.Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv där en interaktionistisk syn på lärande och utveckling är grundläggande faktorer. En god läsutveckling förutsätter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lärare eller en förälder. Studien är kvalitativ och har lärarintervjuer som empirisk grund.

Examensarbetet är en jämförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lärande av talbegrepp. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att se om det finns skillnader och i så fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förståelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bättre kunna jämföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv på barns lärande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pågående verksamheten där jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgått från examensarbetets två frågeställningar. Jag har även undersökt teorier och studier med fokus på talbegrepp i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka om den fysiska utomhusmiljön påverkar barns lek utomhus och om så är fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på förskolan bör kunna upplevas som en helhet där inte lekredskapen är utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka om den fysiska utomhusmiljön påverkar barns lek utomhus och om så är fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på förskolan bör kunna upplevas som en helhet där inte lekredskapen är utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med undersökning var att ta reda på vad läraren har för roll i lek och samling samt lärarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling.Undersökning har gjorts med hjälp av observationer i form av löpande protokoll och frågeställningar som jag har ställt till olika förskollärare. Resultatet jag fick visar på att lärarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de är medvetna om hur deras roll som lärare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrån det jag läst i litteraturen se likheter med mitt resultat..

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på barns tankar om lek. Barns livsvärld består till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process där barns utveckling påverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken är något som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar också om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Syftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt.

Syftet med den här studien är att studera den levande dokumentationen som förekommer på förskolor, med fokus på barns mänskliga rättigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationsarbetet i verksamheten. Med levande dokumentation menas att dokumentationsarbetet bör vara kontinuerligt, samt någonting som ständigt är framåtsträvande i verksamheten. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vart riktas dokumentationsmedlet? På vilket sätt är barnen delaktiga i dokumentationen på förskolan? Vilka etiska hänsynstaganden tas från förskollärare utifrån barns bästa i dokumentationsarbetet? För att få svar på dessa frågeställningar intervjuas fem stycken förskollärare vid separata tillfällen, med utgångspunkt att få inblick i deras tankar och funderingar kring dokumentation. Utgångspunkten är även att få veta hur deras inställning är till dokumentation som verktyg i verksamheter, samt deras erfarenheter kring fenomenet.