The purpose of this study was to exam the possible differences in the experienced self-confidence and motivation among the elite players in bandy and amateur players in bandy. In addition, any differences between boys and girls within the same area to be studied. A total of 112 athletes participated of whom 52 of them classified as elite players and 60 amateur players, with 62 boys and 50 girls. The athletes filled at one point in the questionnaires The Sport Motivation Scale, Harter?s (1980) ?competence scale? and The Sport Confidence Inventory.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur och om elevers motivation påverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod är intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvärderingsenkäter och lektionsbesök. Undersökningen ämnar få svar på hur elevers motivation påverkas på matematiklektioner med praktiska övningar jämfört med på mer traditionella lektioner med räkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen är författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv påverkan på elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om elevers motivation till lärande ökar vid användande av olika inlärningsstilar. Undersökningen utfördes i en årskurs nio. Lektionerna planerades utifrån resultatet av en inlärningsstilenkät som vi lät eleverna besvara. Vi inriktade oss främst på fyra inlärningsstilar, och anpassade lektionerna efter dessa. De metoder vi använde oss av för att bestämma resultatet var: enkätundersökning för fastställande av inlärningsstilar, loggbok, observationer och intervju.

BAKGRUND:Vi har under vår utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger både i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper när det gäller läs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan känner vi också ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder så att vi kan hjälpa ochförebygga barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har vi vår bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta område som vi sedan försökt koppla till vår resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda på hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med läs- ochskrivutveckling. De frågeställningar vi har använt oss av är följande :? Vilken betydelse har läs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?? Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?? Vad är gemensamt i pedagogers arbetssätt?METOD:Vi har valt metoden intervju som är en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vår forsknings ansats för att ta reda på respondenternas tankar.

Abstract__________________________________________________Sara NilssonAnnette OlofssonMatematik ses som tråkigt och svårt? hur kan elevers motivation och självkänsla hanteras?Mathematics is viewed as boring and difficult? how can pupils? motivation and confidence be dealt with?Antal sidor: 42__________________________________________________This report delves into primary school pupils? difficulties in mathematics, with emphasis on their lack of confidence and motivation. By researching literature and Internet sources associated to this issue, an in-depth view of these problems has been illuminated. Two teachers at a Swedish primary school were interviewed, in order to get their perspective of the matter. Questionnaires were sent to two teachers at an English primary school and their responses were returned.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser på läxan i allmänhet och i synnerhet matematikläxan. Med ett fokus på vilka olika typer av läxor det finns både i allmänhet men även inom matematikämnet. Fokus har även legat på hur läxor i matematik påverkar elevers motivation och prestation i matematikämnet.  Studien består av tolv artiklar och rapporter som använts för att besvara frågeställningarna. Vi har fokuserat på studier gjorda på elever i årskurs 4-6, men har använt artiklar och rapporter som diskuterar andra årskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra årskurser.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

Syftet med den här undersökningen är att studera vilken relation som finns mellan sammanhållning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgått ifrån två frågeställningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhållningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhållning och kommunikation? Vi har svarat på våra frågeställningar utifrån nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp på företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fått fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrån relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vår uppsats kommit fram till att sammanhållningen i stor utsträckning påverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har även kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur påverkar hur sammanhållningen utvecklas..

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flerspråkighet. Samt att få en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie har vi använt oss av intervju som metod då vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskoleverksamheter. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och inställning gentemot flerspråkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling på ett medvetet sätt. .

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan personlighetsdraget neuroticism och yttre motivation, a-motivation, låg självkänsla samt negativ affekt. Syftet med studien var att öka förståelsen för neuroticism som personlighetsdrag utifrån individernas motivationstyp, självkänsla samt individernas affektiva tillstånd. Studien undersökte även reliabiliteten hos instrumentet Mini-IPIP som har undersökt personlighetsdrag inom Big-five-teorin. Syftet testades med hjälp av fyra självskattningstester. Dessa var Mini-IPIP, Situational Motivation Scale (SIMS), Positive Affect and Negative Affect Scale (PANAS) samt Rosenbergs Self-esteem Scale (SES).

Syftet med föreliggande studie är att utforska vad några sångelever på estetiskt program på gymnasiet anser motiverar dem under sånglektionerna. Metoden som använts är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sånglektioner de får på respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras på är ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att känna sig ?bra? som summerar informanternas berättelser om den ökade motivation de upplever då de känner sig bra på att sjunga.

Ämnet för examensarbetet är barns sexualitet och hur förskollärare förhåller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet är att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhållningssätt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollärare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förväntas vi få en uppfattning om det förhållningsätt som råder på de två förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.