Utgångspunkten för denna uppsats har varit sambandet mellan autonomi, självständig motivation och målkongruens. Sambandet har hämtats från Self-Determination Theory, där autonomi anses vara en förutsättning för att uppleva självständig motivation som i sin tur anses viktigt för att skapa målkongruens i en organisation. Då autonomi inte är en självklarhet inom alla yrken har syftet med studien varit att undersöka sambandet mellan motivation och målkongruens bland anställda med standardiserade arbetsuppgifter på ett produktionsföretag. Fallföretaget för studien har varit Sandvik AB som verkar inom tillverkningsindustrin. Det empiriska materialet har inhämtats på en och samma avdelning genom intervjuer med en produktionschef samt nio anställda.

This study attempts to look into and discuss if there are motivation factors involved whentrying to achieve a seeond language, which might effect the acquisition in any direction. Theeducation provided in Halmstad in Swedish as a seeond language is also studied on bases ofthe IDs (Individual Differences) that might occur. The study is carried out by interviews witheight informants. The interviews are analyzed and the results, which support previous researchin the area, are presented; and finally, in the conclusion part, suggestions for future researchare given, along with propos als on how to expand a study in this area..

Syftet är att undersöka på vilket sätt vägledningssamtalet bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vad är det i vägledningssamtalet som bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning? För att få svar på frågan har kvalitativ metod använts i form av interjuver med totalt tre respondenter. För att analysera resultatet har SCCT - Social Cognitive Career Theory samt Maslows behovspyramid använts. Resultatet visade att för samtliga intervjupersoner var det flera faktorer som bidrog till deras motivation till att förändra karriärinriktningen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner.

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrån ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal från två olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser på barns relationsskapande. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker på olika sätt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrån ett könsneutralt sätt och lägga fokus på barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat så beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål.

Med detta arbete vill vi undersöka hur barn påverkas av att redan i förskoleåldern arbeta effektivt med läsinlärning. Läsning och skrivning är viktiga grundkunskaper för barn och därför är det av betydelse att veta om det är relevant att redan under deras tidiga levnadsår arbeta effektivt med läs- och skrivinlärning. Vi ville se om barns läs- och skrivförmåga ser annorlunda ut i skolans första år beroende på om de fått regelbunden läs- och skrivträning under förskoletiden eller ej. Utifrån det vi fått reda på kan vi som pedagoger möta barnen på bästa sätt och utmana dem till en lekfull och spontan inlärningsmetod. För att få en bakgrund har vi fördjupat våra kunskaper i vad forskare och pedagoger anser om barns tidiga läsning och skrivning.

Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete påverkar deras hälsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom området och som ligger till grund i studien ärFörväntning- och värdeteorin, Målsättningsteorin och Självbestämmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid på arbetsförmedling samt tillgång till jobbcoach eller inte inverkar på arbetssökandes inre motivation. En enkätstudie genomfördes där 154 arbetssökande, 83 män och 70 kvinnor deltog. De fick ta ställning till 50 påståenden gällande tron på den egna förmågan, hopp, hantering av motgång och inre motivation.

The purpose of this paper is to examine motivation in studies and/or work among unaccompanied adolescents who received asylum in Sweden. We have examined how six unaccompanied refugee boys? ages 15-18 years describe their motivation, regarding both current studies and their potential future studies or work. We have attempted to capture the children?s stories about what the factors are that increase or decrease their motivation through qualitative research interviews.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningarinfluerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningarsamtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såvälteori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation tillstrategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt.Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivationhos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollärarens barnsyn och kunskapssyn påverkar barns lärande. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare tänker kring sin egen påverkan på barns lärande i förskolan, utifrån förskollärarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar på vad några förskollärare i Sverige utgår från när de planerar för barns lärande på förskolan samt hur medvetna de är om sin egen påverkan på barns lärande. För att ta redan på detta har fem intervjuer genomförts från olika förskolor. Studien fokuserar på förskollärarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar på förskollärarens uppfattningar och känslor kring ämnet.