Syftet med vårt examensarbete var att med hjälp av intervjuer få mer kunskap om barns och lärares tankar och uppfattningar kring matematik och jämföra om dessa stämmer överens med varandra. Vi ville också ta reda på hur lärarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vår bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan påverka barns matematiska förståelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vår undersökning att barn och lärare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om räkning och siffror. Generellt tycker inte lärarna att de synliggör matematiken tillräckligt mycket i förskolan men ändå visar deras svar på att den synliggörs i vardagliga situationer då lärarna utan att reflektera över det lägger ord på sina handlingar.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttryck när barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använt kvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även fram barns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vår studie kan vi dra flera slutsatser.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning är att barn i dagens samhälle är mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva mot att barn görs medvetna om vikten av god hälsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition på begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen på förskolan och om de anser att det är viktigt med rörelse. Fjorton femåriga barn intervjuades enskilt där intervjun försöktes göras som ett samtal.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön.

Denna studies syfte är att jämföra hur man arbetar med barns språkutveckling på en etniskt homogen och en mångkulturell förskola, där den etniskt homogena förskolan består av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmål. För att kunna jämföra detta ställde vi oss frågor som: Hur ser pedagogerna på språk och när anser de att ett språklärande sker? Vi undrade också hur pedagogerna tog tillvara på barns flerspråkighet och hur de arbetade språkfrämjande på deras avdelningar. Vår tanke var att dessa frågor skulle leda till att se om där fanns några likheter och skillnader i arbetet beroende på om barnen är en- eller flerspråkiga. Vi använde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frågeställningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med två olika arbetslag.

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

SyftetSyftet med studien belyser hur några lärare i en förskoleverksamhet resonerar om hinder och möjligheter när det gäller barns flerspråkighet. Följande frågeställningar är centrala i undersökningen: ? Vilken syn på barns språkutveckling har pedagogerna?? Hur anser pedagogerna att man bäst utvecklar barns tvåspråkighet? MetodUndersökningen är kvalitativ, där datainsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuar. Åtta stycken intervjuer med förskolepedagoger på två olika förskolor ligger till grund för undersökningen.ResultatResultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att språk och språkutveckling är av stor betydelse och därför ges stor plats i verksamheten. Språklig stimulans i vardagen framhålls som extra viktigt.

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Denna uppsats handlar om vad skönlitteraturen kan ha för betydelse för barns utveckling och hur man kan arbeta för att väcka barns läsglädje. Det är av högsta relevans att vara medveten om detta eftersom barnets utveckling kan påverkas av skönlitteraturen. I vår litteraturgenomgång behandlar vi ämnet. Det vi fann intressant att undersöka var pedagogers och föräldrars medvetenhet kring detta. Syftet med vår undersökning är att synliggöra pedagogers och föräldrars kunskap om skönlitteraturens betydelse för barn och arbetet kring att väcka läsglädje.

Den här undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsättas från teori till praktik. Uppsatsens frågeställning är: ? Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgår från tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det är den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förståelse för språkets formsida och på så vis till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Vidare används Vygotskij och Säljös teori om sociokulturellt lärande och tänkande och språk. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehållande tre ostrukturerade observationer i tre skånska förskoleklasser. Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlättar för barns fonologiska utveckling genom att på ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sätt leka med språket. Utifrån de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen är fonologiskt medvetna i dagsläget.

Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling både beträffande det svenskaspråket och modersmålet. Forskningsfrågor var: Hur arbetar förskollärare för att uppmuntra och stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, både beträffande det svenska språket samt modersmålet? Vilket förhållningssätt/arbetssätt har förskollärare, när det gäller arbetet med barn som har ett annat modersmål än svenska? Hur används de olika metoderna och stödmaterial som finns, beträffande arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollärare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanställda resultatet visade att flerspråkiga barn saknar modersmålsstöd och modersmålsundervisning i förskolan.

Barns fysiska uppväxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. Nästan 90% av alla 1-5åringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. Därför är det angeläget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar på växtmaterialet barn klättrar i på förskolor. Studien omfattar växtmaterial med klätterslitage på 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att värdera växtmaterial efter barns klätterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanställning av användbara arter.

Denna studie syftar till att undersöka barnlitteratur och andra mediers betydelse för barns uppfattning kring normer. Det vi vill synliggöra är hur barn påverkas av normer som finns i barnlitteratur och dess illustrationer, vilka normer förskolebarn uppfattar bland hjältar och skurkar samt varifrån de fått inspiration till dessa. För att lyckas med detta har vi använt oss av tidigare forskning och deltagande observationer. Vi har därefter använt oss av diskursanalys för att analysera det insamlade materialet. Det visade sig att dessa olika visuella berättelser hade mycket stor inverkan på barns tankar kring normer, därför anser vi att vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att kritiskt granska barnlitteratur, animerade TV-serier och filmer som vi planerar att visa för barn.