Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras.Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv där samspel är betydelsefullt för lärande, få en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter på förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker när pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergår till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick från en kvalitativ inomhusstudie på en förskola där videoobservationer användes för samla in vårt empiriska material. Studien utgick från de två frågeställningarna: Vad händer när pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergår barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade på att pedagogerna å ena sidan är medvetna om sin roll i den fria leken och på så sätt blir som ett stöd för barnen men å andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer än vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergår till en styrd aktivitet.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklädningskläder som pedagogiskt material i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och består av fallstudier från tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollärare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklädningskläder kan ha för barn i förskolan. Vi har även undersökt på vilket sätt placering och utbud av utklädningskläder kan påverka barns användande av dem. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklädningskläder fått liv och gjort saker med barnen.

Mitt syfte med examensarbetet är att skapa en förståelse av hur pedagoger på en förskola arbetar med att stärka barns självkänsla och få en uppfattning av hur barnen upplever pedagogernas intentioner. Genom min bakgrundstudie har jag uppmärksammat ett samband mellan forskarnas sätt att beskriva utveckling av självkänsla och det är att självkänslan formas genom interaktion med andra människor. Forskare och teoretiker jag använder mig av utgår utifrån det interaktionistiska synsättet är främst Stern, Mead och Brodin & Hylander. Undersökningen har utförts genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer och stöd för dessa metoder finner jag bland annat i Patel & Davidson (1991). I min studie finner jag att pedagogerna arbetar med att stärka barns självkänsla i organiserade aktiviteter och i vardagliga situationer på olika sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna.

The recent development in society, such as the increased digitalisation, has brought new terms for both production and consumption within the cultural field. One of the main goals within Swedish Cultural Policies today is that everyone should have the same opportunities to practice and participate in cultural activities, with the right to develop their creative abilities. The cultural policies also contain the possibility to encourage spontaneous culture practice. The question is how to reach this goal.During the spring of 2012 I have been examining the term ?spontankultur? (spontaneous culture practice) as it appears in the discussion around participation in cultural activities and its connection to creativity.

Syftet med vår studie är att utifrån informanterna och den valde skolan undersöka modersmålets betydelse för elevens utveckling som individ och i sitt lärande av det svenska språket. Vi vill även undersöka modersmåls- och svensklärarnas samarbete med varandra samt deras syn på modersmålsundervisning. För att besvara studiens frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med två modersmålslärare, en svensklärare, en svenska som andraspråkslärare och en rektor samt modersmålssamordnaren i den valda skolans kommun. Den insamlade empirin från de samtliga intervjuerna har vi kopplat till aktuell forskning och teori. Studien visar att ett rikt förstaspråk underlättar lärandet av ett andraspråk, därför är modersmålsundervisning en viktig faktor i dessa barns skolgång. Det är även viktigt att de vuxna som är involverade i barnets utveckling är engagerade och motiverar barnet.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lärares didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling i förskoleklass respektive årskurs 1. Som grund ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning om barns literacyutveckling, och med utgångspunkt i detta samt i min studie har didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling kunnat belysas och diskuteras.Inför min studie ställde jag mig den vida forskningsfrågan: Hur arbetar ett par lärare i förskoleklass respektive årskurs 1 i två olika skolor för att befrämja barns literacyutveckling och vilka skäl anger de till detta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med och observationer av fyra olika lärare från två olika skolor, som alla är eller nyligen varit verksamma i förskoleklass eller årskurs 1. I analysen av lärarnas tankar kring arbetet med barns literacyutveckling har olika kategorier vuxit fram, där den mest övergripande, som genomsyrar hela analysen och diskussionen, kom att bli huruvida arbetet med barns literacyutveckling sker i för barnen meningsfulla sammanhang eller ej.I min studie framkom det att lärarna delvis arbetar enligt traditionell behavioristisk teori och ett syntetiskt synsätt, men också enligt en modernare sociokulturell teori och ett analytiskt synsätt. Att utgå från en meningsfull helhet, som läsning med meningsinnehåll, eget skrivande samt samtal och lek/dramatisering, och att i detta jobba med de viktiga beståndsdelarna, det vill säga bokstav ljudförhållandet, lyfts fram i detta arbete.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Syftet med studien var att beskriva hur personer med diabetes upplevde sin sjukdom utifrån kultur och hur sjuksköterskan kunde bemöta dessa olika personer. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visade att det fanns kulturella skillnader i upplevelsen av sjukdomen som i stort baserades på religion och tro. Det har även visat sig att det fanns obalans i mötet mellan personen och sjuksköterskan. För att balansera mötet behövde sjuksköterskan bland annat ta sig tid att lära känna personen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer.

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hälsa. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare och pedagoger tänker kring och arbetar för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien är att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lärare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hälsoprofil respektive inte har en hälsoprofil. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur tänker lärare och pedagoger kring barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Hur arbetar lärare och pedagoger för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärares och pedagogers tankar kring och arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hälsofrämjande arbete i förskolan och skolan.

I dagens globaliserade samhälle suddas gränserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket närmare andra kulturer. Detta märks inom EU då detta har lett till att det blir lättare att resa och inte minst jobba i andra europeiska länder. Företagen etablerar kontor i länder världen över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts på arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om människors olika normer och värderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försämras i ett multinationellt företag om chefer och anställda inte är på samma våglängd.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av barn som leker ensamma i barngruppen, vilka orsaker de anser ligga bakom barns ensamlek samt vilka metoder förskolepedagogerna beskriver att de använder för att få in ensamlekande barn i det sociala samspelet i barngruppen. Studiens problemställning innefattar hur man som förskolepedagog kan tänka när det kommer till barn som leker ensamma då samspelets betydelse för barns sociala utveckling ofta ses som mycket viktigt. Teoretisk utgångspunkt är den sociokulturella teorin som belyser både samspelets och ensamtidens betydelse för social utveckling och lärande. I studien har åtta förskolepedagoger intervjuats och studiens resultat visar att förskolepedagogerna resonerar på ett liknande sätt kring barns ensamlek, varför barn leker ensamma samt vilka metoder de använder för att stödja ensamlekande barn. En viktig slutsats är att förskolepedagogerna menar att ensamleken inte bör pågå under en längre tid eftersom de anser att detta inte är bra för barns sociala utveckling och lärande.