Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollärares perspektiv på barns lek i förskolan och hur de använder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien är att få en större uppfattning om hur förskollärare ser på barns lek, hur de anser sig använda leken i verksamheten och om deras synsätt på något sätt präglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollärare att de använder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollärare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollärare att de har i barns lek på förskolan? Studien bygger på intervjuer med åtta förskollärare.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.

Vårt problemområde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. Våra huvudfrågor är: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fått genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollärarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollärarna på att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vår framtida roll som förskollärare är det av stor vikt att vi känner till barns erfarenheter, även de från TV och film. Vi måste känna till vad det är barnen ser på för att kunna hjälpa dem att ifrågasätta och reflektera kring vad de har sett.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna.

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som användes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgångspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett från individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar på konflikter i förskolan.

Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama.

Det här arbetet utgår från citat i Läroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns språkutveckling och att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla modersmålet och det svenska språket. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers förhållningssätt till, och deras syn på, betydelsen av barns användning av deras modersmål när de lär sig ett andraspråk, i förskolan. Vi fokuserar oss på talspråket. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhållningssätt pedagogerna har till barns användning av sitt modersmål, vid inlärning av ett andraspråk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmål när de lär sig ett andraspråk.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares inställning till att medverka i barns lek samt att studera vad förskollärare anser om leken och dess betydelse. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Det genomfördes sju stycken intervjuer med verksamma utbildade förskollärare. I resultatet framkom att förskollärare anser att leken är grunden för allt lärande och att det vore konstigt som förskollärare att inte använda sig av leken i verksamheten. Inställningen till att medverka i barns lek berodde på barnens ålder och att det skulle ske på barnens villkor.

Små barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt.

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder: Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande? Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är · Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat på vilket sätt förskollärare arbetar för att främja barns delaktighet i samlingen. Studien är kvalitativ där åtta förskollärare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollärarna ville och försökte få barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utsträckning.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan..