Vårt examensarbete handlar om samspel mellan barn på en förskola i Malmö. Undersökningens fokus ligger på konflikter. Syftet med vår studie är att undersöka konflikter mellan barn på en småbarnsavdelning och den centrala frågeställningen i vår studie är: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan små barn? Delfrågor som vi kommer att använda när vi bearbetar och analyserar våra observationer är: Vad händer under barnens konflikter? Hur ser samspelet ut vid konflikter mellan barnen? Vilka brister finns det i kommunikationen mellan barnen? Undersökningsgruppen består av 17 barn i ett - tre års ålder på en småbarnsavdelning. Den metod som används är observationer med hjälp av en digitalvideokamera.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

Vårt syfte med den här studien är att ta reda på hur pedagogerna på en förskola hanterar konflikter mellan barn i både ute- och innemiljö. Intresset för ämnet konflikthantering började när vi under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmärksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. Frågor som har uppkommit är bland annat: Hur hanterar pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter själva eller löser pedagogerna det åt dem? Till vår undersökning har vi använt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs på en förskola i Malmö kommun för att få en djupare syn på hur pedagoger hanterar barnens konflikter.

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle få stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. Vårt resultat visade att förskolepersonalen ansåg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid Barns konflikter men även att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhållningssätt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen även ansåg att förskolepersonalen höll sig på avstånd genom att betrakta dem i deras lek.

I denna uppsats behandlas frågor om vilka orsaker som gör att det uppstår konflikter mellan förskolebarn och hur de hanterar konflikter. Tanken är att rapporten ska vara behjälplig för pedagoger i arbetet med barns konflikthantering. Den här undersökningen har gjorts med hjälp av observation under lek där barnens filmades. Resultatet visar att det finns flera orsaker för barnens konflikter. Dessa orsaker handlar bland annat om leksaker och dess roll samt lekens handling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur några pedagoger upplever konflikter bland barn på förskolan. Jag ville också undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna använder vid konflikthantering. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare i min studie för att finna svar på mitt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att det finns en samstämmighet mellan pedagogernas syn på konflikthantering då de är eniga om att konflikter bör tas tillvara på för att barnen ska kunna dra lärdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmänhet om osämja i olika bemärkelser.

Abstract Sofie Johansson (2009). Konflikter i förskolemiljö, en studie om barns och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med studien är att få en så bra bild som möjligt av hur konflikter upplevs och hanteras av barn och pedagoger på förskolan. I min undersökning utgår jag från tidigare forskning om konflikt och konflikthantering och utgår från följande frågeställningar: Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna i förskolemiljö? Hur resonerar barn och pedagoger kring konflikter och vilka strategier använder de för att lösa konflikter? Vilka känslor kopplar barnen ihop med konfliktsituationer finns det skillnader mellan könen? För att besvara frågeställningarna har jag används mig av kvalitativa forskningsmetoder så som barn och pedagog intervjuer och observationer. Resultatet tyder på att barn använder sig av följade strategier när de hanterar konflikter: går där ifrån, hämtar en pedagog eller försöker lösa konflikten verbalt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jämföra två olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger på ett frågeformulär med sex pedagoger på två olika förskolor samt en litteraturstudie som jämförs med pedagogernas svar i frågeformulären. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn på konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar på en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns känslor har visats samt att pedagogerna på ena förskolan gärna håller sig mer i närheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad från de pedagogerna på den andra för skolan.

Konflikter är något som ofte förekommer i skolan, dock uppfattas konflikter vanligen som negativa och svåra att lösa. Litteraturen tar upp konflikters betydelse och vikten av att hantera dem direkt. Konflikthantering är avgörande för barns inställning till konflikter och möjligheten att uppfatta dem som utvecklande är viktigt. Problematiken med genusperspektiv som ett svårdefinierat begrepp tas upp och den allmäna uppfattningen om de olika könen diskuteras. Syftet med denna uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på arbetet med konflikhantering utifrån ett genusperspektiv.  Uppsatsen belyser även hur lärare uppfattar skillnaderna i att lösa konflikter mellan könshomogena eller könsheterogena grupper.

Den här studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförståelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien är kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med åtta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det är otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssätt är att de går ned till barnens nivå och samtalartillsammans med alla som är inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det är svårt att veta när de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det är som talar sanning och/eller om det är något av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om Barns konflikter är att en stor del avkonflikterna handlar om barns känslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu både språkligt och åldersmässigt..

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet.

Konflikter är idag ett normalt inslag i våra liv både hemma, på arbetet och på fritiden och anledningarna kan vara många. Vårt förhållande till konflikter är ofta dubbelbottnat. Vi både skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ? Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ? Vilka synsätt och tankegångar har ledare angående konflikt? ? Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom är att ledarna behöver en förstärkt självkänsla och fortlöpande kunskaper angående konflikter.

Konflikter är idag ett normalt inslag i våra liv både hemma, på arbetet och på fritiden och anledningarna kan vara många. Vårt förhållande till konflikter är ofta dubbelbottnat. Vi både skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. • Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? • Vilka synsätt och tankegångar har ledare angående konflikt? • Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom är att ledarna behöver en förstärkt självkänsla och fortlöpande kunskaper angående konflikter.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstå under idrottslektionerna på gymnasieskolan. Jag ville även undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter på idrottslektionerna.För att få information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielärare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvämlighetsurval.De vanligaste konflikterna på idrottslektionerna var småbråk, ej deltagande i undervisningen samt brist på respekt för varandra. När det gäller förebyggande av konflikter ansåg lärarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, använda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lärare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lärarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..