Johansson, Nina & Mårtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns språkutveckling Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte är att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara på situationer som utvecklar barns språk. Vi har utgått från tre frågeställningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssätt de använder som redskap för barns språkutveckling. Barns användning av språket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes också. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i Skåne där tre stycken visade intresse av att delta.

Denna studies syfte är att undersöka förskollärares tankar kring naturvetenskapen i förskolan. Studien är kvalitativ och vi intervjuar förskollärare för att få fram hur deras erfarenhet och föreställningsvärld ser ut beträffande naturvetenskapen i förskolan. Ett av läroplanens mål för förskolan är att utveckla barns förståelse för sin omvärld och enkla naturvetenskapliga fenomen där arbetet ska ha sin utgångspunkt ur barnets perspektiv. Det är förskollärarens ansvar att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Studien visar att majoriteten av förskollärarna tänker kring naturvetenskapen som något de finner i barns vardagliga aktiviteter utifrån deras intresse och nyfikenhet. Utifrån detta förhållningssätt hittar de tillfällen att synliggöra naturvetenskapliga fenomen. Förskollärarna anser att naturvetenskap synliggörs först och främst genom att vara ute i skogen.  Upplevelser i naturen engagerar alla sinnen där naturmaterial har stor betydelse för att fånga barnens intresse att undersöka och forska vidare. I undersökningen framgår att förskollärarna saknar en djupare kunskap i det naturvetenskapliga ämnet för att utnyttja fler situationer till naturvetenskapligt lärande.

Det självständiga arbetets syfte var att ta reda på hur pedagoger ser på barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frågeställningar: Hur ser pedagoger på barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus på små barn? Metodvalet är en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer med fyra pedagoger från samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansåg att barns inflytande är något som är viktigt mot bakgrund av att det är något som barn måste lära sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansåg även att det är ett svårtolkat ämne som kräver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom också att barns inflytande är begränsat och att det är de vuxna som begränsar barns inflytande.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär.

BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på och undersöka barns föreställningar och intresse för väder. Det viktigaste med vårt arbete var inte att lära barnen nya saker om väder utan mer att barnen skulle få positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att känna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika områdena vi valt: vind, åska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi använt oss utav kvalitativ metod, där både barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frågor om väder och pedagogerna fick frågor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lärande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor på två olika förskolor med naturen som närhet.

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lärande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare är eniga om att lek är viktig för barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att beskriva om, och i så fall hur, pedagoger säger sig använda lek för barns lärande. Studien har utförts i en förskola där vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lärare i förskolan (förskollärare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de använder sig av olika lekformer för att stimulera barns lärande.

Med vår studie har vi som mening att studera några förskollärares uppfattningar kring den fysiska lärandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad är Förskollärarnas intentioner när de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrån barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan påverkar barnens lärande och utveckling via hur rummen är möblerade samt materialtillgångens tillgänglighet är. Vår studie grundar sig på en kvalitativ studie där kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer används för att få underlag till studien, ifrån tre förskolor. Vår studie visade de olika Förskollärarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande.

Syftet med denna studie var att belysa föräldrars uppfattningar om och påverkan på barns fysiska aktiviteter. Syftet var även att belysa fysisk aktivitet och motion som en fråga om hälsa och lärande. Studien gjordes för att undersöka hur föräldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hälsokontext samt att se hur föräldrar som en del i barns lärande kan påverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrågor.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling.

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka Barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lärare undersöka hur matematikintresset såg ut hos eleverna i år 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,räkna mycket i matteboken och att tycka matematik är roligt. Matematik upplevdes som något man gör i skolan vilket upplevdes som tråkigt och något man måste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. Lärarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad från eleverna ansåg de att intresse är en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framåt samt glädje.

Min undersökning inbegriper barns andraspråksinlärning. Studiens syfte är att få fram barns svårigheter i svenska som andra språk och hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn i förskolan. Litteraturen innehåller många diskussioner angående tvåspråkighet, språkliga svårigheter i andraspråksinlärning och inlärningsmetoder som stimulerar språkinlärning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning på en förskola. Där gjorde jag två gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens språkinlärning och pedagogernas arbetssätt. I resultat har jag kommit fram till att barn har olika språkliga svårigheter i svenska som andra språk. Pedagogerna i den utvalda förskolan använder olika inlärningsmetoder som väcker Barns intresse för att utveckla svenska som andra språk. För att stimulera barns språkinlärning, använder pedagogerna högläsning, upprepning, lek, sång och tema.

AbstraktSpråket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom språket kommunicerar människan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns språkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?Sexårsböcker? i förskoleklassen som en del av ett språkstimulerande projekt.