Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

Barns inflytande i förskolan Àr ett aktuellt Àmne som dessutom anses vara otroligt komplext, bÄde att förstÄ begreppet och att arbeta med. VÄrt syfte Àr att synliggöra de normer som kÀnnetecknar en verksamhet dÀr barn fÄr möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det fÄr för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrÄn ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor.

Johansson, Nina & MÄrtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns sprÄkutveckling Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte Àr att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara pÄ situationer som utvecklar barns sprÄk. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssÀtt de anvÀnder som redskap för barns sprÄkutveckling. Barns anvÀndning av sprÄket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes ocksÄ. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i SkÄne dÀr tre stycken visade intresse av att delta.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilket syfte har verksamma förskollÀrare med att trÀna barns motorik? PÄ vilket sÀtt anvÀnds miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?PÄ vilket sÀtt anvÀnds motoriken i förskolan för att frÀmja inlÀrning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsÀttningarna för en fortsatt god hÀlsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svÄrigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna Àr eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlÀtta inlÀrning.

SAMMANFATTNINGAnnika Andersson & Clasina LeijenBarns möjlighet till lekEn studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolanEngelsk titelChildrenŽs opportunity to playA study of the organizationŽs impact on childrenŽs playing in kindergarten          Antal sidor: 31Att utforma en pedagogisk miljö pÄ en förskola Àr viktigt. Det Àr i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid pÄ dagen. HÀr stÀlls stora krav pÄ pedagogens förmÄga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska fÄ möjlighet till lek. Examensarbetets syfte Àr att skapa en fördjupad förstÄelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lÀra.Undersökningen Àr en kvalitativ studie bestÄende av observationer, foto och enkÀter. TvÄ förskolors innemiljö studerades genom en enkÀt till pedagoger med öppna frÄgor samt genom observation av innemiljön med hjÀlp av fotodokumentation.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fÄtt kritik frÄn Förenta Nationernas (FN) barnrÀttskommitté för den rÄdande bristen pÄ barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar Àr en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgÄ frÄn barnkonventionen och bör dÀrför arbeta med frÄgor som rör barn och ungas rÀtt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas perspektiv pÄ inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjÀlp av ett barnperspektiv. Fokusgruppsdiskussioner anvÀndes för att undersöka problemomrÄdet. Tio deltagare delades in i tvÄ olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Detta examensarbete Àr skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln pÄ arbetet Àr ?SprÄkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik?. Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur verksamheten pÄ en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns sprÄkutveckling. VÄr huvudfrÄga utgick frÄn arbetets syfte och vi stÀllde sedan ett antal underfrÄgor.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras förÀldrar och vad förÀldrar gör hemma för att stödja och stÀrka sitt barns sprÄkutveckling. Dessutom vart förÀldrar vÀnder sig för att hÀmta information om sitt barns sprÄkutveckling och med sin eventuella oro. HÀr ges Àven en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebÀra för ett barns sprÄkutveckling. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier om barns sprÄkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess förÀldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns sprÄkutveckling och dÄ frÀmst deras syn pÄ vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.

Syftet Àr att beskriva effekter pÄ förskolebarns kommunikativa förmÄga vid införande av TAKK i barngruppen. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i förskolan och sju förÀldrar till förskolebarn. Resultatet visar att TAKK verkar frÀmjande pÄ förskolebarns kommunikativa förmÄga. Vid införandet kom Àven förskolebarnens utveckling av lÀrande inom andra omrÄden att gynnas. FörÀldrar och pedagoger beskriver i intervjuer positiva effekter som social utveckling, skÀrpt fokusering och ökad koncentrationsförmÄga.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilken syn ett antal förskollÀrare hade pÄ utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med nÄgra lÀrare som arbetar pÄ förskola. Data samlades in genom en enkÀt som svarades av 63 förskollÀrare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik pÄminde om varandra. Resultatet visade ocksÄ att respondenterna hade en positiv instÀllning till utomhusmiljön och anvÀnde sig av den pÄ varierande sÀtt.

Syftet med arbetet har varit att fĂ„ en fördjupad bild av hur pedagoger pĂ„ tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus pĂ„ problemlösning, för förskolebarn i Ă„ldern fem Ă„r. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger frĂ„n var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts pĂ„ de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus pĂ„ problemlösning finns överallt under hela dagen pĂ„ förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhĂ„llningssĂ€tt vilket Ă€r betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift Ă€r att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen pĂ„ ett roligt och lustfyllt sĂ€tt.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.