I läroplanen för förskolan Lpfö-98 står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus. Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Undersökning av elevers och lärares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan..

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna.

Vår uppsats, Inflytande och delaktighet ? en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis.

Studiens syfte var att få syn på hur pedagoger samspelar med barn för att främja Barns inflytande, i form av beslutsfattande. Jag har studerat i vilken grad barnen får ha inflytande över sina egna beslut och initiativ, respektive hur pass mycket pedagogerna bestämmer över dem. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som går att sammankoppla till mitt ämne, tidigare forskning, samt vad styrdokumenten säger om barns delaktighet och inflytande. Det perspektiv som relaterar mest till min studie var det sociokulturella perspektivet eftersom denna inriktar sig mot barns samspel med andra. Min kunskapsproduktion har jag knutit an till en fenomenologisk ansats, även hermeneutiken i tolkningen av materialet.

Detta examensarbete handlar om Barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad Barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur Barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod.

The purpose with this degree thesis was to investigate the preschool teacher´s view onchildrens´s influence in preschool routine situations. The target group for this study ispreschool teacher´s that currently are working with children that are 1 ? 5 years of age. To manage to answer the aim of this study semi-structured interviews were conducted. I have performed interviews with five preschool teacher´s that currently work in a preschool that is situated in a medium sized city, in the county Värmland, Sweden.

Läroplanerna har tydliga formuleringar angående Barns inflytande i förskolan och skolan. Forskning har visat att barn ofta är en outnyttjad resurs (Tham 1998). Forskare menar dessutom att barn behöver ges möjlighet till dagligt inflytande för att kunna trivas och må bra (Korpela 2004). Om vårt samhälle även i framtiden ska kunna fungera demokratiskt är det av stor vikt att de som lever där har förmågan att tänka kritiskt och värdera det som sägs och görs. Våra barn behöver därför få träna sig i att ha inflytande (Ferm, 1993).

Det här examensarbetet handlar om Barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I läroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska präglas av ett synsätt som bygger på respekt för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människor lika värde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstå egna rättigheter (Utbildningsdepartement, 1998).

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

Vårt syfte med studien är att undersöka vad delaktighet och inflytande innebär för läraren i en årskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna påverka sin vardag i klassrummet. Vi är nyfikna på barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna får delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill också få syn på hur lärare i skolan förhåller sig till elevernas delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt skapar möjligheter eller begränsar eleverna till reellt inflytande, därför har det betydelse att lärare i skolan utgår från barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi använt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lärarens betydelse i klassrummet.

Syftet med detta arbete var att ta reda på och synliggöra hur pedagoger ser på sitt eget arbete med Barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn på inflytande påverkar arbetet. Vi ville ta reda på hur synen på inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de får för stöd från förskolechefen för att kunna uppfylla strävansmålen framställs i Läroplanen för förskolan. Metoden vi använde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer där pedagoger och förskolechefer från fyra olika förskolor har deltagit. Med utgång i ?det kompetenta barnet? som perspektiv, så har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a.