I läraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns språk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lärare har om barns språkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lära sig läsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar på. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första år. I litteraturen tas lärandeteorier samt språkutvecklingen fram till barnets läs- och skrivlärande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på förskolor och i grundskolans tidigare år.

Studiens syfte är att ta reda på hur förskollärare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans läroplan skriver att förskolläraren ska se till att varje barn får sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska få uppleva sitt egenvärde. Barngrupperna i förskolan växer vilket kan orsaka flera dilemman för förskolläraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn på bästa sätt. De frågeställningar som tas upp är vilka strategier förskollärarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollärarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollärarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgår ifrån det specialpedagogiska perspektivet där både miljömässiga och biologiska förutsättningar är viktiga faktorer som anses påverka individens utveckling i förhållande till sociala och kulturella sammanhang.

Syftet med följande arbete är att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser även vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda på dansens påverkan på barns utveckling användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att respondenterna upplever såväl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt språkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns språkliga medvetenhet. Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att stimulera den språkliga medvetenheten? Vi vill också ta reda på vilken roll pedagogen har för barns språkutveckling. Har miljön någon betydelse för språkutvecklingen?Undersökningen baseras på litteratur, samt intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor.

Arbetets syfte är att få kunskap om barns reception av bilderböcker i år 1 för att som lärare kunna göra bättre litteraturval för undervisning av elever i år 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar känslor och berör kan elever hjälpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras läs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjälp av boksamtal som främsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i årskurs ett har fått ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som går ut på att en samtalsledare ställer frågor utifrån boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text.

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns språkutveckling 0-6 år, språklig medvetenhet, kommande läs- och skrivutveckling, språkbefrämjande metoder samt synen på specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleålder. Då barns språkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstämmighet mellan tidigare forskning och våra resultat vad det gäller den språkliga medvetenhetens betydelse för en god läs- och skrivutveckling. Dock råder oenighet om vad språklig medvetenhet är.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera barns lärande genom lek i utemiljö. Forskningsfrågorna som legat till grund för studien lyder: Hur lär sig barn när de leker och vistas i utemiljö? Samt; Hur tänker pedagogerna om utomhuspedagogik och om barns lärande i utemiljö? Studien grundar sig på deltagande observationer av barns aktiviteter under sin vistelse på en förskolas utegård, samt på intervjuer med förskolelärare vid samma förskola. Resultatet redovisades i berättande form där barnens lek beskrivs i löpande text. Ur dessa berättelser beskrivs på ett tematiskt sätt barnens lärande i utemiljön.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.

Barns smärta är en vanlig orsak till kontakt med sjukvården. I omvårdnadsarbetet ska barnets behov och smärtsignaler tolkas och bemötas så att relevanta omvårdnadsinsatser sätts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrån barns beskrivningar belysa omvårdnad som lindrar barns smärta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där åtta kvalitativa, två kvantitativa där en av artiklarna innehåller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap..

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att få uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda på deras uppfattningar om lek och lekande. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lärande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frågorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vårt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade på att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt att barnen lär sig mycket av att leka.

BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lärande och pedagogers syn på barns lärande. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lärande. Arbetet handlar även om hur fyra pedagoger ser på barns lärande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig på ligger centralt i en storstad.

Barns språkutveckling är central i alla förskolors arbete, oavsett inriktning på verksamheten.De förskolor som betonar språket som sin profil i verksamheten och de s.k. språkförskolorna som reserverat ett antal platser i barngruppen för barn med språksvårigheter specialiserar sig dock ytterligare på språket i sin verksamhet.Syftet har varit att söka reda på huruvida språkförskolan och den vanliga förskolan skiljer sig åt i arbetet för barns språkutveckling. För att uppfylla syftet har intervjuer med pedagoger i den vanliga förskolan och språkförskolan genomförts. Genom intervjuerna söks en klarhet i hur man arbetar med språket i de olika verksamheterna samt hur pedagogerna upplever vad som är viktigt i arbetet för en positiv språkutveckling. Detta har sedan ställts i relation till läroplanen samt den forskning som finns kring barns språkutveckling och språkstimulering i förskolan.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvåg? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie Råstam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde ämnesområdet för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vår utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur lärare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.