Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra länders filmer. Vad är det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jämfört tre japanska skräckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ?remakes?) för att försöka förstå vad det finns för kulturella särdrag i respektive länders gestaltning av filmberättartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivå om filmens händelser mellan protagonist och åskådare..

Syftet med studien har varit att utveckla förståelse för barns förutsättningar attskapa och upprätthålla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör några tänkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar formuleradeskategorier utifrån informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för relationsarbete ärföljande; Förskolan som institution ger unika förutsättningar, Den fysiska miljön ochtillgång till material - centrala utgångspunkter, Individens unika förutsättningar,Gruppklimatet som grogrund samt Samhällets normer som begränsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete är följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan få ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprätthållande av relationer i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka om den fysiska utomhusmiljön påverkar barns lek utomhus och om så är fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på förskolan bör kunna upplevas som en helhet där inte lekredskapen är utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka om den fysiska utomhusmiljön påverkar barns lek utomhus och om så är fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på förskolan bör kunna upplevas som en helhet där inte lekredskapen är utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med undersökning var att ta reda på vad läraren har för roll i lek och samling samt lärarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling.Undersökning har gjorts med hjälp av observationer i form av löpande protokoll och frågeställningar som jag har ställt till olika förskollärare. Resultatet jag fick visar på att lärarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de är medvetna om hur deras roll som lärare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrån det jag läst i litteraturen se likheter med mitt resultat..

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Syftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn på hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillägnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhämtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från två olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och värderingar kring frågor som behandlade ämnena bildskapande och lärande.I studiens resultat uppmärksammas en utförlig förklaring på hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lärande. Pedagogerna i studien ansåg att barn tillägnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvägagångssätt och på olika nivåer..

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? är den villkorad av de vuxna?- Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.Vårterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollärare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns få studier avseende förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien är kvalitativ med en innehållsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfråga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollärare.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrån barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrån barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad på en föräldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstå vad och hur barn, 4-5 år, lekte i en begränsad förskolemiljö. För att uppnå studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som använts för att få fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Studien syftade till att undersöka sambandet mellan föräldrars mående och barns symtom och hur detta samband påverkas av föräldrakontroll och instrumentellt föräldraskap. Enkäter från 315 familjer användes. En medieringsanalys gjordes som visade att föräldrakontroll delvis medierar sambandet mellan föräldrars mående och barns symtom. Detta kan ha implikationer för arbetet med föräldra-barnrelationen samt föräldrars psykiska ohälsa..

Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling.