En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syftet med vårt examensarbete var att öka barns intresse av att utforska naturen genom ett tematiskt arbetssätt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmärksamhet av vad som finns i naturen. Med natur avses ett närliggande skogsområde. Undersökningen genomfördes med arton barn i åldrarna 4-7 år i förskola och förskoleklass i Luleå kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex äldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

I den här uppsatsen undersöker jag hur barns mående och beteende bedöms i samband med deltagande i stödgrupp på Trappan i Uppsala. Jag studerar SDQ-formulär (Strength and difficulties questions) ifyllda av barn och/eller deras föräldrar 2009- 2011. SDQ mäter sex variabler: a) emotionella problem, b) uppförandeproblem, c) hyperaktivitet/uppmärksamhetsproblem, d) kamratproblem, e) prosocialt beteende samt f) total svårighetspoäng. Materialet utgörs av skattningar för 166 barn. En ny rapport (Skerfving 2011) om utvärdering av stödgrupper i Uppsala län blir ett viktigt jämförelsematerial, men jag gör delvis andra metodiska val än rapporten.

Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begränsa barn i deras bildskapande. Vi använde oss av rundturer, observationer, fältnotiser och fotografering som metod. I vår analys utifrån det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget är medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgår det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen läser av outtalade regler som rummets design skapar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är:- Hur används tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att tecken till tal har för barns språkutveckling?För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av tecken till tal.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper en hög risk att drabbas av övervikt och fetma. Fetma skapar förutom allvarliga somatiska komplikationer också funktionsstörningar och bidrar till en sämre livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdom som behandlas med antipsykotiska läkemedel upplever deltagande i livsstilsförändringsprogram. Det är en intervjustudie och analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys som gav tre kategorier: Svårigheter att påverka sin situation: Gruppdeltagandet ökade motivationen för livsstilsförändringar: Svårigheter att bibehålla förändringar efter avslutat program. Resultatet visade att det fanns ett stort behov av kunskap, stöd och uppföljning för attfrämja livsstilsförändringar och gruppdeltagandet var en stor motivationsfaktor.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att ur barns perspektiv, återge en bild av elevernas uppfattning om stämningen och deltagandet under idrottslektionen. Studien undersöker hur stämningen och deltagandet enligt eleverna kan förbättras, med målsättningen att förbättra deras förhållanden under idrottslektionen. Grundskoleelevers perspektiv och svar till följande frågor undersöks ur två aspekter:Vad påverkar stämningen under idrottslektionen, samt hur kan den eventuellt förbättras?Vad påverkar deltagandet under idrottslektionen, samt hur kan det eventuellt förbättras?MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex slumpvis utvalda mellanstadieelever. Fyra tjejer och två killar i årskurs fem, från en av Stockholms grundskolor.

Detta arbete handlar om barns tankar om skräp i sin närmiljö. Vi ville ta reda på vad barn tänker om skräp i närmiljön, eftersom vi under våra VFT perioder upptäckt hur mycket skräp som ligger på skolgårdarna där barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hållbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mångkulturell förskoleklass för att ta reda på deras tankar om varför skräpet hamnar på marken och vart det tar vägen om det får ligga kvar. Vi har även intervjuat förskolläraren barnen hade i förskolan för att se om de fått med sig någon kunskap om ämnet från förskolan till förskoleklassen.

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn på barns lärande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. Självklart är arbetet en begränsad studie då den utförs på en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lärande. Vi gick in i detta arbete med frågorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lärande i förskolan? Hur ser pedagogerna på sin roll i barns lärande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lärande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? Frågor som vi hoppades få svar på via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanställning av tidigare forskning där fokuset låg på det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans läroplan. Det sociokulturella kan ses utifrån det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.