Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Samhället och förskolan utvecklas ständigt ? idag går allt fler flerspråkiga barn på förskolan och det blir därför av betydelse att uppmärksamma flerspråkiga barns språklärande. Syftet med den här studien är att undersöka vad som kännetecknar de språkliga handlingarna hos de flerspråkiga barnen i samspel med andra barn och förskollärare i leken. Frågeställningarna är:- Vilka språkliga handlingar tar de flerspråkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan härledas till språklärande?Vår studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

Den här uppsatsen studerar läroböcker anpassade för gymnasieskolans grundkurser i samhällskunskap för att undersöka läroböckernas beskrivning av politiskt deltagande. Syftet är att undersöka om läroböckerna uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare syften är att undersöka om läroböckerna fokuserar på någon form av det politiska deltagandet samt om det finns någon skillnad mellan läroböckerna för de praktiska- respektive de teoretiska programmen. Utifrån tidigare forskning och teori skapades ett analysschema. Analysschemat innehåller fyra fält: parlamentariskt kollektivt politiskt deltagande, parlamentariskt individuellt politiskt deltagande, utomparlamentariskt kollektivt politiskt deltagande samt individuellt utomparlamentariskt deltagande.

There is an ongoing discussion in Sweden about child perspective and child?s perspective.The municipalities? family law units are required to include these perspectives in their investigations. But how do they affect the outcome of custody investigations? This essay addresses that issue. I have looked at how much say children have and how much they participate in their custody investigations.

Värdighet är inom vårdvetenskapen ett grundbegrepp. Studier om värdighet är gjorda men endast ett fåtal om barn och värdighet. Syftet var att beskriva hur barns och föräldrars värdighet bevaras under sjukhusvistelse. Metoden var icke-deltagande observation vid 8 observationstillfällen genomförda av barn i åldern 5 mån till 17 år. Fältanteckningar gjordes utifrån en observationsguide.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats.

Följande studie utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex pedagoger, som analyseras och diskuteras utifrån två rådande diskurser i förskolan. Diskurserna som presenteras i studien behandlar den deltagande såväl den frånvarande pedagogen i barns lek. Studien behandlar ett historiskt perspektiv för att undersöka om och hur synen på barnet i dess lek har förändrats i samråd med läroplanens intåg i förskolan.Det empiriska materialet sätts i relation till forskning utifrån diskurserna, och konsekvensen av de båda presenteras och problematiseras. Vår tanke är inte att framhäva den ena eller den andra diskursen, utan belysa två perspektiv där vi menar att det är av vikt att inte bara fundera kring vilket syfte pedagogen har, utan för vem detta syfte tilldelas. Resultatet tyder på att pedagogerna uttalar sig olika kring barnens lekkompetens i de två diskurserna.Vidare vill vi poängtera att genom studerande utav intervjuer utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, lägger forskaren vikt vid vad och hur respondenten framhäver sina argument.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera barns lärande genom lek i utemiljö. Forskningsfrågorna som legat till grund för studien lyder: Hur lär sig barn när de leker och vistas i utemiljö? Samt; Hur tänker pedagogerna om utomhuspedagogik och om barns lärande i utemiljö? Studien grundar sig på deltagande observationer av barns aktiviteter under sin vistelse på en förskolas utegård, samt på intervjuer med förskolelärare vid samma förskola. Resultatet redovisades i berättande form där barnens lek beskrivs i löpande text. Ur dessa berättelser beskrivs på ett tematiskt sätt barnens lärande i utemiljön.

Syftet med vårt arbete är att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhållningssätt till barns lek. Metoddelen bygger på intervjuer med sex förskollärare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vår undersökning kom vi fram till att förskollärarnas genomgående tankar kring lek är att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lärande. Förskollärarna betonar också att den sociala och språkliga kompetensen utgör den största delen av lärandet i leken. Tids- och utrymmesmässigt är leken prioriterad, men att det ändå förekommer skillnader som beror på tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa.Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande.

?Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur förskollärarna som arbetar i åldrarna 3-5 år väljer att arbeta med barns vänskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vänskap för barn har stor betydelse för deras välbefinnande. Frågeställningar som vi söker svar på i vår uppsats är på vilket sätt genomför förskollärarna ett arbete med barns vänskapsrelationer i förskolan, om förskolläraren anser att barns vänskapsrelationer är ett arbetsområde att prioritera i förskolan samt vad förskolläraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vänskapsrelationer. Vi söker svar på frågorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollärare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgångspunkt utgår vi från teorier om vad vänskap är för små barn och vilken betydelse vänskap har för barnen.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors politiska deltagande i irakiska Kurdistan. utifrån syftet undersökt sex frågeställningar: Hur stor andel av kvinnorna i irakiska Kurdistan röstade i förra valet, är medlemmar i ett politiskt parti, arbetar i ett politiskt parti, har kontaktat en politiker eller deltagit i en manifestation, vad kvinnor själva anser vara vilka faktorer som hindrar deras politiska deltagande samt om det finns ett samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande. En enkätundersökning genomfördes i irakiska Kurdistan. Arbil, Dohuk och slemaniya, sammanlagt mottogs 200 enkäter. Resultaten visar att det politiska deltagande är högt bland de undersökta kvinnorna i alla deltagandeformerna.

Sedan FN:s konvention om barns rättigheter har barns inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen stärkts i de frågor som rör barnet. Konventionen hävdar att det är barnens rätt att bilda och uttrycka sina egna åsikter samt att dessa ska respekteras och tas på allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att Barns deltagande är ovärderligt i de frågor som berör dem men att projekt sällan vet hur man ska gå tillväga för att lyckas uppnå ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus på vad barnen kan tillföra samt varför det är viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvägagångssätt där barnen fått möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin närmiljö på ett varierat och kreativt sätt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv är komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan åstadkommas utan barnen.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.