Syftet med studien är att undersöka barnens delaktighet i temaarbetet på en förskola som arbetar utifrån ett Bifrostinspirerat arbetssätt. Jag har försökt beskriva, analysera och förstå pedagogernas förhållningssätt till barnens delaktighet, barnens påverkansmöjlighet vid temaarbetet och hur delaktiga barnen är i verksamheten. För att få ett underlag att bearbeta har jag inledningsvis genomfört en litteraturstudie, därefter observerat och slutligen intervjuat pedagoger som är verksamma på förskolan där studien genomfördes. Studien visar att de faktorer som skapar förutsättningar för barnens möjlighet till påverkan i temaarbete samt delaktigheten i verksamheten främst är beroende av pedagogernas förutsättningar för planering och barnens ålder. Pedagogernas förhållningssätt till Barns delaktighet i verksamheten är positiv och intervjuerna visar att deras intentioner är att utmana och fånga barnens intresse vid temaarbetet.

Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fått kritik från Förenta Nationernas (FN) barnrättskommitté för den rådande bristen på Barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar är en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgå från barnkonventionen och bör därför arbeta med frågor som rör barn och ungas rätt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas perspektiv på inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjälp av ett barnperspektiv. Fokusgruppsdiskussioner användes för att undersöka problemområdet. Tio deltagare delades in i två olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess läroplan har vi valt att gå djupare in på hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier på hur vuxna arbetar kring Barns delaktighet och inflytande men inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi i vår studie valt att enbart utgå ifrån barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frågeställningar vi har använt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med barn på tre olika förskolor. Resultatet visar att det är i leken som barn känner sig ha mest inflytande, där upplever de flesta att de på egen hand får bestämma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men många av barnen hade gärna velat få bestämma när de skall få leka.

Syftet var att undersöka hur femåriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var även att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.I tidigare forskning om Barns delaktighet och inflytande har inriktningen många gånger varit på äldre barn, men det finns även studier på yngre Barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte är delaktiga i exempelvis lärarinitierade aktiviteter. Det kan bero på vilket förhållningssätt och den kontroll pedagogen intar.Den forskningsansats som har valts är fenomenografi som är en kvalitativ ansats där man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall två fenomen, Barns delaktighet och inflytande. Den metod som är vald i uppsatsen är intervjusamtal med barn och pedagoger.Den här studien visar en skillnad i svaren från barnen på de båda förskolorna.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur Barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja Barns delaktighet i utredningarna.

Detta arbete handlar om pedagogers föreställningar om barns kompetens och hur det påverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya läroplanen läggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket väckte vårt intresse. Syftet är att få en inblick i hur pedagoger ser på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det präglar det pedagogiska arbetet. Vi vill även få en inblick i hur pedagogers syn på barn påverkar detta arbete.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur Barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när Barns delaktighet kommer in.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Vår uppsats, Inflytande och delaktighet ? en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar Barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra och belysa förskollärares erfarenhet av och strategier kring musiken i förskolans verksamhet i relation till Barns delaktighet och inflytande. För att få syn på detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika verksamheter. Av resultatet framgår att delaktighet och inflytande har en stor plats i verksamheten. Förskollärarna har fokus på barnen och ser dialoger och samtal som avgörande faktorer för att tillgodo se Barns delaktighet och inflytande, däremot är musikens roll väldigt mycket mindre och i princip nästan obefintlig. Resultatet tycks bero på att intresset för musiken bland förskollärarna är begränsat samt att de anser att tiden behövs till annat.

Detta examensarbete handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP) som alla elever har rätt till sedan den 1 januari 2006, efter en ändring i grundskoleförordningen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars delaktighet och inflytande över sitt barns IUP då skolverket (2005) menar att läraren skall ansvara för att denna tas fram i samarbete med elev och föräldrar. Litteraturstudierna och tidigare forskning visade att relationen mellan hem och skola är tämligen komplicerad, men att det finns en medvetenhet om vikten av att föräldrar görs delaktiga i sina barns studier. Jag genomförde en enkätundersökning bland föräldrar till elever i år 4-5. Resultatet av undersökningen visade att flertalet föräldrar upplever att IUP har gett dem ökad delaktighet i sina barns studier men att deras inflytande över barnets IUP varit ganska begränsad.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialsekreterare resonerar kring Barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen är kvalitativ och baseras på halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, där tre teman blev centrala.

Studiens syfte var att belysa barns (3-5år) och förskollärares reflektioner kring barns inflytande och delaktighet, gällande reglers roll i förskolan. Frågeställningarna undersökte hur Barns delaktighet och inflytande i medbestämmandet och användandet av regler såg ut på förskolan samt hur förskollärares och barns reflektioner kring reglers syfte överensstämde med varandra. De undersökningsinstrument som användes i studien var kvalitativa intervjuer till barnen och enkäter till lärarna. Sammanlagt intervjuades 32 barn och 16 lärare besvarade enkäter, på fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades och kategoriserades utefter studiens frågeställningar.                                                                                     Det framkom det både skillnader och likheter i barnens och förskollärarnas reflektioner kring ämnet. En stor skillnad som uppmärksammades var att lärarna många gånger påpekade reglerna som ett sätt att skapa ordning och struktur, medan barnen menade att regler var något som lärarna bestämde eller att reglerna fanns för att barnen inte skulle skada sig själva eller andra.

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskolläraresförhållningssätt kring Barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. Läroplanen för förskolan benämner Barns delaktighet ochinflytande som något som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhällets demokratiska värderingar (Skolverket, 2010). Då läroplanen endastutgår från strävansmål utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten är det pedagogernas tolkning och förhållningssätt kringämnet som styr. Detta gör att pedagogens förhållningssätt får en viktig roll iverksamheten och är således både intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och bygger påobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna på den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgångspunkt använder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, då vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.