Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger främjar barns muntliga språkutveckling. Avsikten är också att ta reda på hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns muntliga språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den närmaste utvecklingszonen? där barnen blir utmanade i sin utveckling med hjälp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns språkutveckling, pedagogens roll i barns språkutveckling, metoder som främjar barnens språkutveckling samt styrdokumenten.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar.

Uppsatsens syfte är att studera lärares syn på barns krigslek i förskolan och på fritidshemmet. För att nå syftet intervjuades fyra lärare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier där lärarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgår från två olika teoretiska utgångspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lärande och utveckling men samtidigt hur lärares förhållningssätt kan styra barns handlingar i leken.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket.Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse för barns inlärning. För att få fram vårt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan används flitigt i de lägre åldrarna, i de högre åldrarna är undervisningen mer knuten till läroböcker. I vår undersökning fick vi fram att leken har en viktig betydelse för barns inlärning..

Grundläggande taluppfattning är en viktig utgångspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansåg därför att det var både intressant och relevant att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med barns grundläggande förståelse av tal.Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur lärare i åren F-3 arbetar med barns grundläggande förståelse av tals betydelse och antal när det gäller talen 1 till 10, vilka material och metoder de använder samt hur de följer upp att barnen har befäst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lärarna. Förståelsen samt att utgå från barnens erfarenhetsvärld är det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tänkande, även om det abstrakta är ett mål på längre sikt.

Kambodja är ett av de fattigaste länderna i Sydostasien, många människor lider av nedsatt hälsotillstånd efter alla år av krig. Syftet med studien är att beskriva hälsoarbetarnas erfarenheter av att främja barns hälsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och består av intervjuer som utfördes med hälsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och på privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att på statlig nivå ges möjligheter att arbeta hälsofrämjande för att kunna påverka barns hälsa och på den praktiska nivån visar sig dock begränsningar i form av olika hälsohinder.

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra.

Syftet med denna studie är att få en vidgad syn på barns samlärande och hur det bidrar till deras utveckling och lärande. Detta är en kvalitativ studie därobservationer av barngrupper och intervjuer med personal inom förskolan harutförts. Studiens resultat visar på hur samlärande kan bidra till barns utveckling ochlärande. Det visar även på vikten av samlärande och lyfter frågan om alla barn kannyttja samlärande. Slutsatsen visar på att samlärande kan vara viktigt för barn i förskolan men visar även på att samlärande inte alltid är positivt.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med den här uppsatsen är att skapa större förståelse för hur drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar på följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollärare att pedagogiskt drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnå undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av pedagogiskt drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses också.