Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka teorier BBIC vilar på, hur BBIC:s teoretiska grundsyn har förändrat sättet att beskriva Barns behov i utredningar, samt om formulering och motivering av insatser har påverkats av detta.I uppsatsens första del görs en genomgång av de huvudsakliga teoribildningar som BBIC utgår ifrån; anknytningsteori, utvecklingsekologi samt risk- och skyddsfaktorperspektivet. BBIC:s ursprung i England och dess väg till Sverige beskrivs, samt några av BBIC:s viktigaste tankegångar.Tio barnavårdsutredningar som alla har lett till insats har undersökts. Fem av dessa var BBIC-utredningar och fem var äldre utredningar utan BBIC-anknytning. De två grupperna av utredningar har sedan jämförts utifrån frågeställningar om hur socialsekreterare skildrar Barns behov. Hur vårdplanernas insatsformuleringar har påverkats av BBIC:s införande har också undersökts.Resultatet av studien tyder på att BBIC-utredningarna i större utsträckning synliggör barnets behov i vissa avseenden.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn på dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhålla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gällande dokumentations- och handläggningssystemet BBIC, Barns behov I Centrum. Studiens frågeställningar fokuserade på att se hur organisation och handlingsutrymme är förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt inställda till att använda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrävande.

Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett Barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett Barns behov.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Barns behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val?I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa Barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Barns behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja barns delaktighet i utredningarna.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

Barns smärta är en vanlig orsak till kontakt med sjukvården. I omvårdnadsarbetet ska barnets behov och smärtsignaler tolkas och bemötas så att relevanta omvårdnadsinsatser sätts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrån barns beskrivningar belysa omvårdnad som lindrar barns smärta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där åtta kvalitativa, två kvantitativa där en av artiklarna innehåller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Vår uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna ålder. Genom litteratur kommer vi att påvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fått svara på frågor i en enkätundersökning på hur det är att vara ensam hemma och vilka känslor de har för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i vår empiriska del.

Examensarbetets titel är Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare är Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet är att undersöka Barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frågeställningen: · Hur vill barnen som är mellan tre och fem år att platsen där de vill vara för sig själva ska utformas för att de ska trivas bra där? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat på vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frågeställningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens välbefinnande? · Hur påverkas barnens inlärningsförmåga av vilan? Teoretiska utgångspunkter är valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Studiens syfte är att få en större förståelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger på observationer från två avdelningar på två skilda förskolor. Vad kännetecknar barns lekmiljö på två skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsättningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att få svar på studiens frågor används observationer som metod. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt och tar utgångspunkt i barns livsvärld.

SAMMANFATTNINGAtt förlora en förälder under barndomen är inte ovanligt, trots det är kunskaperna om dessa Barns behov av stöd och hjälp förhållandevis begränsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar från vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som påverkar sorgearbetet i samband med en förälders död. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys har genomförts.

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

Titeln på arbetet är Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket också är syftet med arbetet. De frågor vi utgått ifrån är: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det några möjligheter och begränsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har använt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, läroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. Vår studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara på barns intressen och åsikter.