Vår uppsats handlar om huruvida empati är medfödd eller ej? Hur kan man som pedagog påverka utvecklingen av barns empati? Syftet med vårt arbete var att undersöka i vilken utsträckning dagens professionella pedagoger använder sig av olika metoder för att påverka barns empatiska utveckling. Vi ville även väcka pedagogers medvetenhet angående barns empatiska utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som kompletterades med litterarturstudier. Vi intervjuade pedagoger inom skola och barnomsorg.

Barns rädslor och oro i möten med sjukvård Författare: Christian Römberg & Pontus Älvehag Sammanfattning Bakgrund: Enligt barnkonventionen räknas varje människa tills dagen de fyllt 18 år som barn. Omkring 200 000 barn söker varje år vård på akutmottagningar i Sverige och cirka 95 000 barn per år är i behov av vård på sjukhus. I mötet sjukvården upplever de flesta barn rädsla och oro för sjukvårdsmiljön, sjuksköterskans mediciniska språk och beteende vilket kan förstärka smärtupplevelsen vid undersökning och behandling. En uppkommen sjukvårdsrädsla kan försvåra framtida sjukvårdskontakter och skapa otrygghet hos barn. Sjuksköterskans uppgift är att ge barnet en god omvårdnad och möjliggöra delaktighet för barnet och närstående för att dämpa rädsla och oro, något som regleras genom barnkonventionen och hälso- och sjukvårdslagen. Syfte: Att belysa vad som ger upphov till rädslor och oro hos barn i möten med sjukvården som patient. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillämpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning använde vi oss av frågeformulär med öppna frågor där 25 respondenter från två olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör användas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet får möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var också överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling då barnen kan stärka flera olika förmågor som till exempel det sociala samspelet.

Syftet med detta examensarbete var att utvärdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen åt stödfunktionen på Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anställda och uppfyllde motsvarande mål som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnå syftet med detta examensarbete användes elektroniska enkäter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. Enkäterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och målen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var således huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillämpades också för att öka förståelsen för verksamheten.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som är i behov av särskilt stöd ex. svårt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som är ett specialpedagogiskt arbetssätt. Lekarbete står för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssätt vid läs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid läs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgår från sex pedagogers resonemang om sin läs- och skrivundervisning. Pedagoger som någon gång har varit verksamma i en årskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av i denna uppsats är det sociokulturella perspektivet.

Med vår studie har vi som mening att studera några förskollärares uppfattningar kring den fysiska lärandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad är Förskollärarnas intentioner när de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrån barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan påverkar barnens lärande och utveckling via hur rummen är möblerade samt materialtillgångens tillgänglighet är. Vår studie grundar sig på en kvalitativ studie där kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer används för att få underlag till studien, ifrån tre förskolor. Vår studie visade de olika Förskollärarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande.

Idag är det allmänt känt att barn upplever stress både i skola och förskola. Att många barn visar tecken på negativ stress gör att kraven på oss vuxna ökar och det visar även tydliga brister i vårt sätt att möta barnens behov och krav. Jag är övertygad om att avslappningsövningar kan fungera som ett avbrott i den annars så bullriga och aktiva vardag våra barn lever i. Syftet med denna rapport var att ta reda på små barns reaktioner på avslappningsträning. Undersökningen genomfördes under fem veckor på en 1-4-årsavdelning, gruppen bestod av fyra barn.

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger använder sig av forskares resultat då de planerar sitt arbete med barns språkutveckling. Jag synar ett samverkansområde och en skolas språkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter är mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och båda parter är delaktiga i forskningsprocessen, nås den bästa utvecklingen..

Vilka erfarenheter har lärare av att barns musicerande leder till effekter på andra områden i livet än det musikaliska? Vad säger forskning om sådana samband? Vi har tittat på bl. a. transferbegreppet, som innebär att övande inom ett område får verkningar på helt andra områden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen på musikämnet.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd.

Examensarbetets syfte var att undersöka om och hur förskolepedagoger kan stärka barn till att få en god självkänsla. Studien redogör också för vad självkänsla och självförtroende är. För att få svar på frågeställningarna "kan förskolepedagoger hjälpa barn att få en god självkänsla?" och "hur bär de sig i så fall åt?" har observation och intervjuer gjorts på en förskola vars policy fokuserar på att stärka barns självkänsla. Utifrån intervjuerna har tre teman tolkats fram: tema 1Självkänsla och självförtroende, där begreppens innebörd behandlats, tema 2 Pedagogernas förhållningssätt, hur har pedagogerna tänkt kring sitt eget beteende? och tema 3 Pedagogernas arbetsmetod, inom vilket pedagogernas arbetssätt redovisats.

Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal ?stora?, sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lägga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka gränser evolutionen satt för behov för människans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, från evolutionsteori härledda, övergripande målen; överlevnad, fortplantning, socialt mål, lärande, att åstadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslås ett sätt att betrakta behov hierarkiskt där den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att ändra viktighetsgrad på behov genom inlärning och en hierarki baserat på kronologiska stadier ger en generell beskrivning.

Att drabbas av en plötslig och oväntad död som familj innebär en komplex situation där omvårdnaden fokuserar på den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstår för dem efter dödsfallet ignoreras för att istället centreras kring praktiskt omvårdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död av en närstående. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död.

Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrån ett lärarperspektiv.Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små.