Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet är att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollärares förutsättningar att arbeta med detta utifrån valda dokument samt hur detta kan påverka barns utveckling. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är en kvalitativ innehållsanalys. Därtill används både förskolans och grundskolans läroplan för att urskilja hur ämnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsväsendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillämpas för att synliggöra förskollärares utbildning angående barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommitténs uppdrag samt förslag till ett måldokument gällande de pedagogiska verksamheterna.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med studien är att få förståelse för vilken inställning pedagoger och elever har till matematikläroboken samt till matematikämnet. Undersökningen ska också klargöra om det finns några samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas inställning till matematik skall också tydliggöras genom undersökningen. För att få svar på våra frågeställningar användes kvalitativ intervju och enkät som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utläsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas inställningar varierade stort.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare tolkar demokratiuppdraget när det gäller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lärares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med särskilt fokus på hur barns inflytande kan påverkas av relationen med vuxna. De två metoder som används i studien är intervjuer av lärare i två förskolor samt observationer av lärarnas arbete i deras verksamhet.I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgångspunkten för uppsatsen är denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sätt att förhålla sig till barn. Studien har haft som mål att undersöka hur lärare som har ett särskilt intresse för demokratiska frågor i förskolan reflekterar över barns inflytande.Resultatet lyfter framförallt hur välvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation påverkar relationen mellan barn och lärare.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frågor vi vill ta reda på är hur den pedagogiska miljön påverkar barns förmåga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? Vår teoretiska utgångspunkt i arbetet är Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsätt. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att få en inblick i hur pedagogerna väljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Ett särskilt fokus var hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter de möter i den. Metoden som används var kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. Utifrån en sammanställning av intervjuerna gjordes jämförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning både i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn använder sig av förskolegården i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material använder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer på förskolegården eftersom det i dag finns färre möjligheter att lämna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar på att förskolegårdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum på förskolegården och både naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas.

Syftet med arbetet var att undersöka om vi genom ett läsprojekt kan stiumlerar barns läsvanor. Projektet omfattade både enkätundersökning samt boksamtal enligt Aidan Chambers metod. Studien omfattade 19 barn i en skola i Luleå. Projektet gick ut på att barnen delades in i läsgrupper som en gång i veckan fick diskutera innehållet i den lästa boken. Resultatet gav oss en bild av barnens läsvanor samt att projektet påverkat deras läsvanor på ett positivt sätt..

Vårt examensarbete handlar om barns hälsa och hur barngrupperna på förskolorna har förändrats i ett historiskt perspektiv. Vårt syfte har varit att undersöka hur sjukfrånvaron ser ut på tre olika förskolor. Frågeställningarna vi utgått från när vi skrivit vårt arbete är: Hur ser barns sjukfrånvaro ut, på olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hälsa och utevistelse förändrats under åren? Hur påverkas barnens fysiska aktivitet av föräldrarnas motionsvanor? ser.

Detta är ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frågan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestämma och hur tänker barnens föräldrar om utformningen?Syftet med undersökningen är att belysa barns rum hemma. Med utgångspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och på så sätt kan också en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlängningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och låter barn vara medskapare av miljö. Det är viktigt att betona att det bara är en barnrumsdiskurs bland många.

Syftet med denna uppsats och enkätundersökning var att undersöka vilka attityder som råder till hypnos bland ett brett urval av människor. De variabler som förväntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förändring, kännedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och där kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade på en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. Två variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kännedom om alternativa metoder. Motivation visade på en trend till signifikans.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse. Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Titel: Kinesiska föräldrars syn på deras barns utbildning och konfucianismens utbildningstradition Författare: Josefine Nermfors, Filippa Asplund Termin och år: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Konfucius, utantillinlärning, föräldrar i Kina, undervisning i Kina.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.