Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet Barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld.

Syftet med denna undersökning är att belysa den psykosociala sidan av skolmiljön i ett Barnperspektiv. Genom gruppintervjuer med 30 elever i en årskurs sex har undersökningen försökt kasta ljus på elevernas egna uppfattningar i ämnet. Till intervjuerna finns också en viss förförståelse och kunskap om lärarnas syn på elevernas skolmiljö genom en verksamhetsförlagd utbildning som ägt rum i den aktuella klassen.Studien visar att eleverna värderar de relationer de har i klassen, främst till kamrater men också till lärare, mycket högt. Det socialiserande uppdrag som finns inbyggt i skolsystemet upplevs av eleverna som viktigare än det utbildande trots att många av de intervjuade oroar sig för sina bristande ämneskunskaper.Vidare visar studien att man kan hos eleverna, se och höra hur beslut rörande skolan tagna på riksdagsnivå, via skolan och läraren, påverkar dem, i detta fall negativt. Den senaste tidens många och relativt stora förändringar i grundskolan med en ny läroplan, nya sätt att planera och dokumentera den dagliga verksamheten och striktare krav på dokumentering genom individuella studieplaner och åtgärdsprogram ställer fler och högre administrativa krav på lärarna.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar har under de senaste åren varit föremål för en omfattande granskning från flera olika håll. Socialsekreterarnas utredningskompetens har ifrågasatts. Kritiken har handlat om de långa utredningstiderna, om avsaknaden av Barnperspektiv i utredningarna, om brister i utredningsförfarandet, samt om barnens delaktighet. På senare tid har nya sätt att genomföra barnavårdsutredningar prövats, till följd av den kritik som riktats, men det saknas kunskap om hur olika utredningsmodeller upplevs av de berörda.Syftet med denna uppsats är att belysa erfarenheter och upplevelser av två olika modeller för barnavårdsutredningar; lägenhetsutredning och traditionell utredning i kontorsmiljö, ur några föräldrars och socialsekreterares perspektiv. Uppsatsen består av två delar; en litteraturstudie och en intervjustudie.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att Barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ?Mänsklig rättighet?, ?Demokratifostran? och ?Elevers inflytande över sitt lärande?.  I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Syftet med detta arbete var att ta reda på och synliggöra hur pedagoger ser på sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn på inflytande påverkar arbetet. Vi ville ta reda på hur synen på inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de får för stöd från förskolechefen för att kunna uppfylla strävansmålen framställs i Läroplanen för förskolan. Metoden vi använde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer där pedagoger och förskolechefer från fyra olika förskolor har deltagit. Med utgång i ?det kompetenta barnet? som perspektiv, så har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett Barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet.

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig.

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.  Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Barns lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Vi har genom vår utbildning fått lära oss vad som förväntas av oss när vi kommer ut i arbetslivet som blivande lärare. Vi har utgått från ett genus/klass/etnicitetsperspektiv när det gäller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lärande och utveckling har spelat en central roll.