Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser Barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

Bakgrund: Som föräldrar och blivande lärare har vi ofta önskat oss kunskap om vad barn har för tankar, när det sker en förändring i deras liv. En av förändringarna är att börja i förskoleklass och komma till skolans värld. Där har sexåringarna funnits sedan skolformen förskoleklass infördes 1998. Det glapp för barnen som förr fanns mellan sex och sjuåringar återfinns nu mellan fem och sexåringar istället, men är det ett så stort steg för barnen att ta som vi tror det är? Vi ville se vår studie ur ett Barnperspektiv och började fundera kring vad begreppet innebar.

Bakgrund Barn finns ofta bland de drabbade i samband med allvarliga händelser och har utifrån ålder och mognadsgrad behov som skiljer dem från vuxna i dessa situationer. Sjukvårdspersonal anger att det är svårare och mer påfrestande att hantera situationer där flera barn drabbats, men sjukvårdens förmåga kan optimeras om barnaspekter uppmärksammas rutinmässigt vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap. Internationella rapporter anger att barnaspekter ofta förbises vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap, men ämnet är bristfälligt kartlagt i Sverige. Syfte: Att undersöka om Barnperspektivet uppmärksammas vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap på regional nivå. Metod: Enkätstudie där populationen utgjordes av Sveriges 21 beredskapssamordnare på regional nivå.

De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur Barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur Barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar.Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka Barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten.

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring Barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur Barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys.

The Swedish working-class author Ivar Lo-Johansson (1901-1990) wrote a collection of one hundred short stories between the years 1968-1972. His other productions, generally speaking, have partially different social reform purposes, but, according to himself, these short stories were written with the intention to be totally free of tendencies (even though he himself doubted that he succeeded with this).During the same period that these short stories were published, the Swedish social democrats were under the challenge of radical movements that, mainly on the radical left?s ideological foundation, had a relatively strong influence in Sweden, among other countries, from the mid 1960?s to the late 1970?s. Since Lo-Johansson mainly seemed to have supported the politics of the social democrats, the purpose of the investigation in this thesis has been to see if he ? in the three short stories: Vikingakärlek (1970), Rikslögnaren (1971) and Ansgars resa till Sverige (1972) ? is conveying an ideological use of history and basic political values that were used by the social democratic party during this time period.

Studien syftar till att ?ka kunskapen om hur fyra flickor och deras v?rdnadshavare upplever sina erfarenheter kring flickornas skoltid och hemsituation innan ADHD-diagnos st?llts. Att leva med funktionsvariationen ADHD kan upplevas som b?de sv?righeter och m?jligheter. I dag finns forskning som visar att ADHD-symptom, oftast uppt?cks av v?rdnadshavare framf?r allt f?r flickor.

Denna studie utgår från barns perspektiv där barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö på en förskoleavdelning är det centrala. Huvudfrågorna är: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begränsar deras handlingar? Meningserbjudande är ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen från psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i åldrarna tre till fem år.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska sju frågeformulär som använts för att mäta kvalitet ur ett brukarperspektiv. Den huvudsakliga fokuseringen har varit på enkäter där i första hand frågekonstruktionen har belysts. Analysen har utgått från åtta kvalitetsområden som SCB använt i en undersökning av brukares upplevelser av kvaliteten inom individ ? och familjeomsorgen, dessa har även kritiskt granskat. Av studien framkommer att dessa områden kan ses som adekvata utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom individ ? och familjeomsorgen.

Syftet med denna undersökning har varit att se hur Barnperspektivet inom BBIC tillämpas ipraktiken vid socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. För att besvara vårt syfte harvi använt oss av följande underfrågor? hur kommer Barnperspektivet och barnens behov tilluttryck i våra valda publikationer, samt vilken hänsyn tas till barnets ålder och mognad utifrånderas möjlighet till deltagande? Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat etturval av tidigare forskning vilka tar upp frågor som ligger i linje med vårt syfte och sompublicerats mellan åren 2001­2014. I vårt analysarbete har en tematisk innehållsanalys gjortsav publikationerna utifrån en socialkonstruktionistisk ansats, med de teoretiskautgångspunkterna utvecklingsekologisk teori samt objekt­ respektive aktörsperspektiv.Våra slutsatser är att det finns ett flertal faktorer som är viktiga för hur Barnperspektivet inomBBIC framkommer i barnutredningar, och hur barnen därmed ges möjlighet till delaktighet.Barnets ålder, dess vilja att delta och hur vuxna tolkar denna vilja är några sådana faktorer.Även relationen mellan barnet och socialsekreteraren samt samarbetet mellan barnets föräldraroch socialtjänsten är av vikt. Vi fann att barn i stor utsträckning vill vara delaktiga men att detmånga gånger är vuxna som sätter ramarna för deltagandet.

Denna uppsats syftar till att beskriva den metod som används av professionella vid den psykosociala utredning som görs av ägg- och spermadonatorer. Studiens syfte var att samla in kunskap och erfarenheter för att sammanställa dessa till en metod. Uppsatsen har en deskriptiv ansats och syftar inte till att jämföra kunskap och erfarenheter. Studien görs på uppdrag av Viveca Ekdahl Lindgren, enhetschef för kuratorerna på Kvinnokliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att uppnå uppsatsens syfte utgick jag ifrån följande frågeställningar:? Vilken metod används vid den psykosociala utredningen av ägg- och spermadonatorer?? Vad innebär det att vara donator?? Hur ser utredningsstrukturen ut?Uppsatsen är en kvalitativ studie med sex stycken expertintervjuer med professionella som arbetar med psykosocial utredning av ägg- och spermadonatorer och det är dessa intervjuer som studiens resultat baserar sig på.

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett Barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat.

Syftet med studien var att undersöka hur en barngrupp uppfattar samlingen i förskolan samt hur barnen tolkar lärarens syften med densamma. Huvudsyftet var att få mer kunskap om ett traditionellt vuxenstyrt moment inom förskoleverksamheten samt att få djupare insikt i hur verksamhetens innehåll kan planeras för att bli mer meningsfullt för barnen. Studien utgick från frågeställningarna: Hur uppfattar barngruppen samlingen i förskolan? Och: Hur förhåller sig barnens uppfattningar om samlingen jämfört med lärarens syfte med samlingen? I denna studie var vår intention att utgå från barnens perspektiv men använda informationen från läraren som jämförelse mot barnens uppfattningar i vår resultatanalys. Den forskning som idag förekommer om förskolans samling är ytterst begränsad men den som finns ger en bild av samlingen som en daglig aktivitet där barnen ges lite utrymme till inflytande och som sällan utgår från barnens behov och tidigare kunskaper. I denna studie har Rubinstein Reichs tidigare forskning kring samling i förskolan varit betydelsefull.

Denna uppsats handlar om åtta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att föräldrarna gått skilda vägar. Uppsatsens syfte är att få kunskap om och en förståelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frågeställningar är sålunda: 1).Vad säger de intervjuade barnen om umgängeskontakten med sina pappor efter föräldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se på detta i förhållande till barnens bästa och barnens rätt till båda sina föräldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen själva kommit till tals.