Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Frågor om våld bör ställas till alla kvinnor som besöker sjukvården. Ett bra bemötande är av stor vikt för att kvinnan ska våga berätta om sin situation. Attityder och värderingar från sjukvårdspersonalen påverkar kvinnan och det är viktigt att beakta dessa.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och Barnmorskors bemötande samt uppfattning om våldsutsatta kvinnor inom primärvården.Metod: Studien var baserad på en kvalitativ metod och grundades på semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem Barnmorskor och fem sjuksköterskor på två vårdcentraler inom Uppsala länResultat: Sjuksköterskor och Barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för våld. Däremot hade de fler uppfattningar av män som slår.

En stor påfrestning och förändring i relationen uppstår i samband med att ett par får sitt första barn. Barnmorskor har förmånen att möta de blivande föräldrarna på Barnmorskemottagningen (BMM) under perioden som kvinnan är gravid. Detta är en tid där möjlighet ges till att skapa en vårdrelation där utrymme ges till kvinnan och mannen att uttrycka vad de känner och upplever under tiden graviditeten fortgår. Många gånger uppstår problem i relationen redan under graviditeten, eller så uppstår problem under barnets första levnadsår. Skilsmässor är en vanlig företeelse i Sverige, upp till hälften av alla giftermål slutar med skilsmässa.

I barnmorskans profession ingår det att förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Då efterbördsskedet är det mest riskfyllda delen av förlossningen sett till kvinnan pga risken för postpartumblödning bör barnmorskan vara lyhörd för kvinnan samt se till det medicinska för att minimera risken för komplikationer i efterbördsskedet och på så vis minska vårdlidandet. Syftet är att undersöka Barnmorskors erfarenhet av att handlägga efterbördsskedet. Intervjuer gjordes med sju Barnmorskor som är verksamma inom förlossningsvården. Materialet analyserades utefter en kvalitativ innehållsanalys och det framkom åtta underkategorier, tre kategorier ?Är följsamma och handlägger efter riktlinjer och beprövad erfarenhet?, ?Följsamhet för att främja den naturliga processen? och ?Den kliniska vaksamma blicken?.

SammanfattningI denna uppsats undersöks kalltankens innehåll och förekomst hos yrkesverksamma Barnmorskor i Sverige. Med kalltanken menas idén att det finns ett högre syfte med valet av ett arbete. En typ av livsuppgift som utförs av delvis osjälviska incitament med en målsättning att göra gott för andra. Kalltanken, bland kvinnodominerade vårdyrken, så som sjuksköterskor och Barnmorskor, har tidigare studerats i en historisk kontext och då ofta ställt i relation till yrkesgruppernas professionaliseringsprocess. Än idag är kalltanken kontroversiell och ses ofta som att den står i kontrast till förbättrade arbetsvillkor.

Inom barnmorskans arbetsområden vårdas gravida och barnafödande kvinnor med utvecklingsstörning. Syfte: att undersöka svenska Barnmorskors uppfattningar om vården under graviditet och förlossning för kvinnor med utvecklingsstörning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av svar från öppna frågor. Frågeenkäten sändes till 600 slumpmässigt utvalda Barnmorskor inom mödravården (n=300) och förlossningsvården (n=300). Total svarsfrekvens var 62,5 %.

Kikhosta är en sjukdom som under de senaste åren har ökat i omfattning över hela landet. Under 2014 avled i Sverige två spädbarn i kikhosta. Folkhälsomyndigheten beslutade 2014 att undersöka hur man bäst ska skydda det nyfödda barnet mot kikhosta. Runt om i världen har man valt olika vaccinationsstrategier för att hantera denna fråga. En strategi är att erbjuda nyförlösta mammor vaccination mot kikhosta.

När den bästa tidpunkten är att avnavla barn har diskuterats i många år. Ny evidens talar för fördelarna med en sen avnavling för både fullgångna, friska barn och för prematura och/eller fullgångna medtagna barn. Syftet med studien var att undersöka hur Barnmorskor verksamma inom förlossningsvård resonerar och agerar vid tidig och sen avnavlingsrutin. Metoden var kvalitativ och datainsamling skedde med hjälp av intervjuer. Sex Barnmorskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Uttalad förlossningsrädsla finns i dag hos ca 20 % av gravida kvinnor I Sverige. Det är naturligt att kvinnor känner viss rädsla inför en förlossning men vid uttalad förlossningsrädsla är det en svårare grad av rädsla som kan härledas både till upplevelser före, under och efter förlossningen. Över hela Sverige finns så kallade Aurora mottagning där kvinnor behandlas specifikt för sin förlossningsrädsla. Barnmorskor har en central roll vid förlossningen för att inte orsaka kvinnorna lidande i vårdmötet. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där barnmorskans upplevelser av att vårda och praktiskt handhavande av en förlossningsrädd kvinna under förlossningen studerats.

SAMMANFATTNINGBakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur Barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan Barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan.Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma Barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande Barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 Barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p<0,05.Resultat Generellt rankade Barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden.

Varje år föds det i Sverige cirka 110 000 barn, av dessa är ungefär 450 döda intrauterint efter graviditetsvecka tjugotvå. Tidigare forskning har visat att barnmorskans vård vid föräldrar som drabbats av intrauterin fosterdöd har stor betydelse för föräldrarnas förlossningsupplevelse och fortsatta sorgearbete. Det finns däremot begränsat med forskning kring hur barnmorskan upplever vården av föräldrar i denna svåra situation. Syftet med studien är att beskriva Barnmorskors upplevelser av att vårda föräldrar under förlossning vid intrauterin fosterdöd. Studien baseras på en kvalitativ ansats där datainsamlingen utgjordes av intervjuer med åtta Barnmorskor.

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva Barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Längtan efter att bilda familj är inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns även hos kvinnor som är lesbiska. När en kvinna som är lesbisk väljer föräldraskap innebär det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. Då lesbiska kvinnor väljer att bilda familj utmanar de samhällets heterornoma tradition. Beslut till föräldraskap är en process med många reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgått graviditet och förlossning, antingen som biologisk förälder eller som medförälder, upplevt bemötandet från Barnmorskor.

Bakgrund: Globalt ses en ökad internationell migration där Sverige varje år tar emottiotusentals asylsökande. De asylsökandes rättigheter skyddas av internationella deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter, där rätten till hälsa är central. Ändå lider asylsökande av hög grad av ohälsa, mycket till följd av deras status som asylsökande och den utsatthet som det medför. Att dessutom vara gravid gör dem extra utsatta trots att de har rätt till mödrahälsovård på samma villkor som icke-asylsökande i Sverige, då de inte har rätt till övrig sjukvård. Barnmorskor inom mödrahälsovården arbetar för vård på lika villkor utifrån kompetensbeskrivningen och den etiska koden, men utifrån lagstiftningens begränsningar riskerar Barnmorskorna ställas inför professionsetiska dilemman i vården av asylsökande gravida kvinnor.

Allt fler kvinnor söker för vulva vestibulit (VVS). Tyvärr är det många av dem som inte känner att de får hjälp. De som främst möter dessa kvinnor är läkare och Barnmorskor på olika mottagningar. Därför är det viktigt att de har den kunskap som krävs för att kunna stödja kvinnor med vulva vestibulit. Tidigare forskning fokuserar mycket kring orsak, symtom och behandling men har inte beskrivit barnmorskans professionella roll att främja sexuell hälsa och livskvalitet hos kvinnor med VVS.