Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från Barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan Barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom Barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från Barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan Barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom Barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Detta självständiga arbete i lärarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades åsikter och tankar kring ett samarbete präglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har använts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped på Barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att få en djupare förståelse för intervjupersonernas syn på samarbetet. Frågeställningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen ställdes frågan hur de olika professionerna ansåg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete är beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.

Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lärare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, både ur elevens och lärarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lärarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lärare har också varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar också att eleverna ser positivt på sin skolgång, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna är så anpassade att de kan ta sig fram överallt.

Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lärare från Aspergersenheter samt behandlingspersonal från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet när det gäller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgår både ifrån ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrån flickors och pojkars skilda förutsättningar och behov.

?Barn som masserar slår inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gånger hört cirkulera inom förskola och skola men även ute i samhället, via media och allmänna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda på om taktil massage kan ge några effekter på barn i förskoleåldern. I litteraturgenomgången redogörs från massagens historia till dagens aktuella forskning inom ämnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgången ställs problempreciseringen om massagens effekter kan ha någon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleåldern.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lärare från Aspergersenheter samt behandlingspersonal från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet när det gäller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgår både ifrån ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrån flickors och pojkars skilda förutsättningar och behov.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergången från förskola till särskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.