Syftet med vårt utvecklingsarbete är att påverka barns attityder, värderingar och agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), Allmänna råd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och åttaåringar. Mätinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkäter samt observationer. Under våra observationer såg vi positiva förändringar i barnens agerande, värderingar och attityder.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och Barngruppen..

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och Barngruppen..

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka förskollärares uppgifter om hur utagerande barns vardag är i förskolan och hur förskolans och föräldrarnas samspel fungerar. Vi ville även undersöka hur de uppger att förskollärarna och barnen i Barngruppen bemöter utagerande barn, men också vilken betydelse de uppger att leken har för att kunna stärka dessa barn och lära dem att bli delaktiga i verksamheten och lita på sig själva. Vi använde oss av kvalitativ undersökning när vi gjorde våra intervjuer i förskolor i två kommuner i Blekinge. När vi analyserade våra intervjuer fokuserade vi på innehållet utifrån de frågor vi ställt i frågeställningen.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att fokusera på språkstimulering i förskolan. Vårt mål var att barnen skulle utveckla medvetenhet om språkets form genom att använda oss av rim och ramsor. Arbetet med rim i varierande former är bra enligt tidigare forskning, då det bidrar till ett lustfyllt lärande och utvecklat den språkliga medvetenheten. Vi har genomgående i detta arbete valt att göra aktiviteterna konkret genom att använda oss av bilder och föremål, då Barngruppen har varit flerspråkig. Vi genomförde åtta aktiviteter tillsammans med en grupp på tio barn, och alla aktiviteter observerades genom videofilmning.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om barns empatiska förmåga kan utvecklas genom rollspel, samtal och problemlösning, där empatin hela tiden är det centrala. Undersökningen utfördes i en förskoleklass under vår slutpraktik, sju veckor under våren 2003. Hela Barngruppen bestod av 23 barn, av dessa tog vi ut vår urvalsgrupp bestående av åtta barn. De metoder vi använt oss av i undersökningen var dels standardiserade intervjuer och naturalistiska strukturerade observationer. Intervjuerna och observationerna var båda utformade utifrån fyra kategorier som rör den empatiska förmågan.

Vårt syfte med detta arbete var att fördjupa oss i den mångkulturella verksamheten på en förskola och i en förskoleklass. Vi ville ta reda på hur pedagogerna bemöter invandrarbarnen jämfört med de svenska barnen samt hur pedagogerna skapar en god kontakt med invandrarföräldrarna. Vi ville även se om tematiskt arbete med utgångspunkt i det mångkulturella hade någon betydelse för Barngruppen. Efter att ha läst litteratur som anknyter till ämnet, gjordes undersökningen på en förskola och i en förskoleklass, där det fanns barn men många olika nationaliteter. I vår undersökning använde vi oss av observationer, experimentlektioner och intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat på vilket sätt förskollärare arbetar för att främja barns delaktighet i samlingen. Studien är kvalitativ där åtta förskollärare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollärarna ville och försökte få barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela Barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utsträckning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka förskollärares reflektioner kring litteraturanvändning i verksamheten. Studien var uppbyggd utifrån tre frågeställningar. Dessa frågeställningar har fokus att ta reda på hur lärare reflekterar kring högläsning, boksamtal och litteratur. Vi använde oss av enkätundersökning för att få fram denna information. Antalet medverkande var 5 förskolor och det samlades in 12 enkäter från förskollärare.

Syftet med denna studie var att ta reda på om man kan använda samlarkort på ett positivt sätt i värdegrundssamtal med barn. Undersökningen baserades på ostrukturerade observationer, med hjälp av videokamera. Den observerade Barngruppen bestod av sju pojkar i en förskoleklass. Studien visade att de samlarkort som barnen använder har olika betydelser. Varje kort, oavsett fabrikat, i barnens samling berättar en egen saga.

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i Barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka pedagogens didaktiska förhållningssätt till barnlitteraturen i förskolan. Vi utförde en kvalitativ studie där vi intervjuade fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Under intervjuerna använde vi oss av följande huvudfrågor: varför används barnlitteratur i förskolan?, hur förhåller sig pedagogen till barnböckerna på förskolan? och vad anses vara en bra barnbok? Genom vårt intervjumaterial fann vi att pedagogerna har ett bra didaktiskt förhållningssätt och är medvetna om barnlitteraturens betydelse för barns lärande. Under intervjuerna framkom det att pedagogerna anser att barnlitteraturen är ett mycket bra verktyg för att stimulera barns språkutveckling, förståelse och fantasi.

Syftet med vårt arbete var att få mer kunskap om vad socio- och emotionella svårigheter och utagerande innebär. Men även hur man kan hjälpa/stödja dessa barn. Dessutom att få svar om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har läst litteratur som behandlar detta ämne och gjort en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat 3 förskollärare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, från en mindre och en större kommun.I vårt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svårigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i Barngruppen. Det är viktigt att man tänker på att dessa barn är i stort behov av mycket kärlek och positiv uppmärksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..