Bakgrund: Att sövas är en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan få i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro är relaterad till postoperativ smärta och negativa postoperativabeteendeförändringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder änfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie där resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i både skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar också barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och även alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jämförelse med det standardiseradeomhändertagandet..

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

This is a qualitative study which purpose is to examine the experiences of the recovery process after a treatment for eating disorders.                                                         The questions we have decided to examine are; how did the women adapt to a healthier life after treatment, what are the women's perceived experiences of the aspects related to identity and identity work, and what external social influence was seen as important for their adjustment process to a healthier life?Methods: We have used computer-supported and semi-structured interviews. There were a total of nine women who took part in the study.                                                                                                                    Results: Majority of these women have been recovered from their eating disorders, but some still have major or minor problems. They found it rather difficult to adjust their life's without an eating disorder.Conclusions: Increased self-awarness led to greater control over the eating disorder. The women could begin to confer the new features that they identified with.

Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi och Starrin/Svenssons Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber.

Syftet med studien var att se hur förskollärare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollärarna på de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. Förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet.

  Att föda barn är förenat med smärta. Fokus ligger idag på att minska eller göra smärtan hanterbar för att ge kvinnan en positiv förlossningsupplevelse. Copingstrategier är effektiva hjälpmedel för smärthantering och personligheten kan påverka effektiviteten av dem. Studiens syfte var att undersöka vilka copingstrategier som förknippas med en tillfredsställande förlossningsupplevelse och om graden av optimism kan ses påverka valet av dem. Enkäter besvarades av 26 förstföderskor inom 24 timmar efter barnets födelse.

För att på ett enkelt sätt beskriva det trepartsförhållande som existerar mellan barn, föräldrar och socialnämnd kan sägas att föräldrar har det främsta ansvaret för att barns hälso- och sjukvårdsbehov tillgodoses och ytterst är socialnämnden ansvarig. Nuvarande rättsläge kan ur ett tillämpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vårdnadshavare söker socialnämndens samtycke för att den andre vårdnadshavaren motsätter sig barnets vård. I ett första steg ska socialnämndens utredningsarbete bestå av att ta hänsyn till huvudregeln i föräldrabalken som stadgar att vårdnadshavare har gemensam bestämmanderätt. Socialnämnd ska i och med huvudregeln försöka få vårdnadshavarna att enas i frågan.

På grund av krig eller andra umbäranden i hemlandet tvingas människor på flykt från olika delar av världen. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste åren har en ny grupp flyktingar kommit till vårt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp då de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan också genomgå den kris tonårsperioden med identitetssökande innebär. Syftet med föreliggande intervjustudie är att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gällande identitetsskapande under påverkan av migrationskris och tonårskris.

Detta självständiga arbete i lärarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades åsikter och tankar kring ett samarbete präglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har använts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped på barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att få en djupare förståelse för intervjupersonernas syn på samarbetet. Frågeställningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen ställdes frågan hur de olika professionerna ansåg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete är beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.

Vårt examensarbete belyser hur betydelsefull leken är för barnet i förskolan och att det krävs utrymme för att den ska utvecklas och skapa mening. Våra huvudfrågor är följande: Hur tänker förskolepedagogen angående vilket utrymme leken ska få i förskolan?På vilket sätt kan förskolepedagogen inspirera till lek?För att nå ett resultat använde vi oss utav kvalitativa intervjuer, där vi skribenter intervjuade sju stycken förskolepedagoger på olika förskolor i en kommun i Blekinge. De teman som framkom i resultatet var: Lek och lärande går hand i hand, Utrymmet påverkar leken, Miljön en inspirationskälla och Inspirera utan att ta över. I resultatet av den kvalitativa undersökningen synliggjordes det att det krävs en aktiv pedagog för barnets lek och att miljön ska vara inspirerande och locka till lek.

Through observations of the childrens play, I have made notes of all activities at the pre-school playground. The intention of the observations was to see if the playground environment invites and stimulate the childs motorie development. The study will be a part of a future planning work of the preschool environment.The results show that the pre-school playground environment invites to physical activities that stimulate the childs motory development. The variation of activities is dependent on the design of the landscapes. The pedagogues taking part of the childrens activities are one of the factors which contributed to the childs choice of activity.The preschool plays an important part in the childrens development so it is important that all personnel have basic knowledge on the importance of outdoor activities.Keywords: Fundamental movement, motorie development, preschool playground, outdoor enviroment.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, föräldrar och läxor påverkar attityden till matematik hos barn i skolår tre. Studien genomfördes hösten 2005 i Gällivare kommun. Vi har observerat undervisning i år tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma år tre samt gjort en enkätundersökning bland föräldrar till eleverna. Vi ser att både undervisning och hemförhållanden påverkar barnets upplevelse av, och inställning till ämnet. Resultatet visar att läxan i stort sett handlar om att hinna längre i boken, något som alla parter tycks vara nöjda med.

Mitt syfte med denna uppsats är att få djupare kunskap i vad tvåspråkiga klasser innebär och vilken uppfattning pedagogerna som arbetar i en tvåspråkig klass har angående deras arbetsätt. Jag har tittat närmare på två mångkulturella skolor som arbetar tvåspråkigt. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med pedagoger för att få en bredare kunskap om hur undervisningen genomförs och för att få en uppfattning om vad pedagogerna har för syn och erfarenheter kring tvåspråkiga klasser. Jag har intervjuat fyra pedagoger som har stor erfarenhet av att jobba med andraspråkselever då de har arbetat på mångkulturella skolor i flera år. Resultaten av mina intervjuer blev relativt lika då lärarna anser att modersmålet har stor betydelse för barnets andraspråksutveckling.

Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar.

Studien undersökte de professionellas upplevelse av vårdnadshavare med en intellektuell begränsning och deras barn, ett historiskt nytt och aktuellt ämne. Det övergripande målet var att undersöka om en vårdnadshavare med begränsning i intelligens förmådde tillgodose ett barns känslo- och beteendemässiga utveckling. Sex intervjuer med verksamma professionella inom olika verksamhetsgrenar inom socialt arbete genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Studiens resultat utmynnade i fyra teman vilka pekade på hur svårt ämnet är och att det har en laddad karaktär. Det som skiljde de professionella åt var den egna kunskapen, vilket resulterade i hur de resonerade om samt såg på den potentiella utvecklingsmöjligheten för vårdnadshavarna.