Bakgrund: Enures är en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgång i en ålder då man kan förvänta sig att barnet är torrt. Enures är vanligt men det råder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bäst resultat. Enures påverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt är familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns och föräldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som använts vad gäller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 17 artiklar identifierades med hjälp av en sökning på Pubmed och CINAHL.

This thesis examines the legal boundaries of third-party use of trademarks in the European customized clothing market. The purpose is to determine under what circumstances third parties may legally modify and sell trademarked apparel without infringing on trademark rights. The study employs a legal dogmatic method, analyzing EU trademark law, case law, and legal doctrine to clarify the scope of exclusive rights and their limitations. By analyzing key EU case law, the study further illustrates how the legal framework has been interpreted and applied in cases concerning third-party trademark use. Given the increasing demand for customized fashion and the rise of new business models in the clothing industry, this topic holds significant legal and economic relevance. Additionally, Schumpeter?s theory of creative destruction provides a theoretical perspective on how trademark restrictions impact innovation and market competition.

BAKGRUND:I vår undersökning belyser vi vikten av språkets betydelse för samspelet. Vi har läst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med språket menar vi i detta fall kroppsspråk och det verbala språket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjälp av kommunikation samt hur pedagoger agerar när barnenuttrycker sina känslor.SYFTE:Syftet är att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmåga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap där löpande protokollhar använts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadär åldern på barnen har varit från ett till sex år.

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Syftet med studien var att ta reda på om föräldrarnas relation med släkt och vänner påverkats efter att de fått ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var också att jämföra om det fanns någon skillnad mellan mödrarnas och fädernas svar. Studien har en kvantitativ och jämförande design och redan gjorda och besvarade enkäter har använts. 207 föräldrar till barn med Downs syndrom från 10 slumpmässigt utvalda platser i Sverige tillfrågades och 165 valde att delta.   Huvudresultatet från den här studien visade att de flesta föräldrarna inte upplevde att relationen till släkt och vänner förändrats efter att de fått ett barn med Downs syndrom. Föräldrarna upplevde också att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskoleverksamheten tillgodoser de blyga och tillbakadragna barnen samt vad som görs just för dessa. Det har varit angeläget att undersöka vad som kan vara grunden till blygsel, förskollärares bemötande samt hur verksamheten arbetar för att tillgodose de blyga och tysta barnen. Bakgrunden till studien grundar sig i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som menar att förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten utifrån samtliga barn och låta barns intresse, nyfikenhet samt erfarenhet ligga som grund för lek och lärande. Det är centralt att som pedagog anpassa den pedagogiska verksamheten till varje barn då barn lever i olika livsmiljöer och påverkas på olika sätt. Centrala begrepp i litteratur och det empiriska materialet har varit blyghet, tystlåtenhet, tillbakadragenhet, barnets självkänsla, pedagogisk kompetensens samt kommunikationens betydelse.Studien infattar en kvalitativ metod med inspiration av semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare.Resultatet av studien visar att en betydelsefull kompetens hos förskollärare är yrkeserfarenheten som har betydelse i hur förskolläraren bemöter det blyga barnet.

Många av de barn som placeras i familjehem har inte utvecklat en trygg anknytning till sina biologiska föräldrar, utan visar istället tecken på en otrygg anknytning, en ofta förekommande form är desorganiserad anknytning. Den desorganiserade anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan få långtgående följder för barn med detta anknytningsmönster, som exempelvis svårigheter med att hantera påfrestande situationer i livet. Utifrån ovanstående problemformulering syftar vår studie till att ta reda på om ett barn som visar tecken på att ha en otrygg anknytning till sina biologiska föräldrar, kan förbättra sitt anknytningsmönster i samspel med sina familjehemsföräldrar? Vårt syfte med studien är att förstå hur familjehems förmåga att erbjuda barn tillgänglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets självständighet och självförtroende påverkar barns anknytningsmönster. Samt undersöka hur familjehem resonerar kring anknytning och vilka förändringar familjehemsföräldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gång.

Området vi valde att studera är inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett område inom förskolan som är ständigt återkommande, och forskning visar att det är väldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans värld. Syftet med studien var att granska hur några olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvärldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och våra frågeställningar är baserade på teorierna.

BakgrundStudien behandlar ämnet inskolning på förskolan och användandet av traditionell inskolningsform respektive föräldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus på barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har även beskrivit barns trygghetsskapande utifrån Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi använt oss av Sterns utvecklingsteori där han utgår från barnets upplevelser av sig själv inom domänerna samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra pedagogers syn på vad inskolningen bidrar med. Syftet är även att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi använt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå.

Studien har syftat till att få en förståelse för familjehemsföräldrars perspektiv på anknytning och vad de menar att det finns för svårigheter och möjligheter gällande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör även hur relationen mellan barn och familjehemsförälder förändras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan påverka anknytningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Bowlbys anknytningsteori har använts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats.Familjehemsföräldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. Familjehemsföräldrarna menar att en trygg anknytning rör både yngre och äldre barn.