Sökresultat:
1833 Uppsatser om Barnets rättigheter - Sida 1 av 123
Umg?nge ? till varje pris? En analys ur ett barnr?ttsperspektiv av f?r?ldrabalkens tillgodoseende av barnets r?ttigheter enligt barnkonventionen i umg?ngesm?l d?r uppgifter om v?ld f?rekommer
Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.
Kvinna, Liv, Frihet: En antropologisk studie om betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor
Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och
reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna
studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor
genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att
kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i
deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.
Familjen bortom det f?rv?ntade ? Socialt f?r?ldraskap och dess utmaningar
I denna uppsats utforskas det f?r?ldraskapsr?ttsliga regelverket och de r?ttsliga utmaningar som moderna familjekonstellationer st?lls inf?r inom svensk familjer?tt. Genom den ideologikritiska teoribildningen belyser uppsatsen hur lagstiftningen inte s?llan ?r f?rankrad i traditionella ideal och d?rmed inte l?ngre speglar den verklighet som m?nga familjer lever i idag. Uppsatsen syftar till att identifiera de underliggande intressen och ideologier som formar det svenska r?ttssystemet samt utv?rdera relevanta lagf?rslag i SOU 2022:38, Alla tiders f?r?ldraskap ? ett st?rkt skydd f?r barns familjeliv ur ett ideologikritiskt perspektiv.
Barnets bÀsta utifrÄn olika perspektiv
Barnkonvention som prÀglas av idén om barnets bÀsta har fÄtt stort gensvar i
mÄnga lÀnder. Dokumentet har ratificerats av alla vÀrldens stater utom USA
och Somalia och dÀrmed fick idén om barnets bÀsta och barnets rÀttigheter
rÀttens stöd. Syftet med uppsatsen Àr en granskning av vad barnets bÀsta
innebÀr, hur barnets bÀsta ses utifrÄn olika internationella och
nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bÀsta och hur
barnperspektivet tolkas. I arbetet anvÀndes juridisk metod och en jÀmförelse
av begreppet barnets bÀsta i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn
fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn fÄr klara sig pÄ 80 öre per
dag? Det viktigaste Àr inte att lÀnderna ratificerat barnkonventionen utan
hur den införlivats i nationella lagstiftningen.
Ny barn(o)v?nlig p?f?ljd? En analys av f?rslaget att inf?ra utvidgad ungdoms?vervakning ur ett barnr?ttsligt perspektiv
Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.
Den Europeiska Arresteringsordern: I ljuset av till?tliga avsteg fr?n principen om ?msesidigt f?rtroende ?
Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.
Begreppet barnets bÀsta
Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.
Barnets röst som kÀlla : -en kvalitativ studie om barnperspektiv i barnavÄrdsutredningar
Studien grundar sig pÄ en aktgranskning av fem barnavÄrdsutredningar och visar pÄ stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien Àr barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..
Barnets bÀsta - vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist
I FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt i svensk lagstiftning framhÄlls tydligt att ?barnets bÀsta? ska beaktas i Àrenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bÀsta? innebÀr rent praktiskt
t ex vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist. VÄrt syfte blev dÀrför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bÀsta? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist, samt var grÀnsen gick dÄ det inte lÀngre var till ?barnets bÀsta?.
Under arbetet framkom att ?barnets bÀsta? definieras vÀldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvÄrdnad och god omsorg för barnet.
Varf?r f?r inte alla barn g? p? fritids?
2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.
HĂ LLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.
Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.
Gl?m inte mig
Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras
vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i
forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som
anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.
SJUKSK?TERSKANS SM?RTSKATTNING AV BARN INOM SLUTENV?RD. En litteratur?versikt
Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.
Barnets bÀsta i migrationsdomstolarna
I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bÀsta nÀmns och/eller beaktas i 24 domar frÄn migrationsdomstolarna. Vidare undersöks pÄ vilket sÀtt barnets bÀsta har beaktas i dessa domar, vilka Àr frÄn augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av synnerligen ömmande omstÀndigheter. För att skapa en förstÄelse av hur principen om barnets bÀsta kan tolkas anvÀnds Johanna Schiratzkis teori om barnets bÀsta som ett öppet koncept samt Àven FN:s barnkonvention och den svenska utlÀnningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utstrÀckning nÀmner Àn beaktar barnets bÀsta.
Hur arbetar specialistsjuksk?terskor f?r att g?ra barn och unga mer delaktiga vid h?lsobes?k inom barnh?lsov?rden och elevh?lsan? ? En systematisk litteratur?versikt utifr?n specialistsjuksk?terskans och barnets perspektiv
Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.