Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik går snabbt framåt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjälp vid diagnostik och medicinska åtgärder. Att optimera stråldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter är därför ett högaktuellt ämne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder för att minimera stråldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen måste vara korrekt.

När ett barn föds med hjärtfel skapas ofta en stress hos föräldrarna. Ovissheten om barnets överlevnad och/eller framtid gör att föräldrarna upplever en maktlöshet. Det innebär att de kan behöva stöd i att finna resurser för att stärka eller bibehålla hälsa och livskvalitet både i samband med nyföddhetsperioden och under barnets uppväxt. Familjefokuserad omvårdnad är väl lämpad för denna intervention. Syftet var att identifiera faktorer som kan påverka hälsa och livskvalitet hos föräldrar till barn med medfödda hjärtfel.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder: ? Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram? ? På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram? Följdfrågor blir då: ? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras? ? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras? Teoretisk förankring Det teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Abstrakt Barnen med alkoholmissbrukande föräldrar lever i svåra förhållanden och de är noggranna med att bevara hemligheten om alkoholmissbruket. Barnets liv påverkas mycket negativt och det orsakar destruktiva konsekvenser i barnets framtid. Syftet med studien är att ta reda på hur förälderns alkoholmissbruk påverkar kommunikationen med barnet och hur barnets utveckling påverkas. Syftet besvarades genom öppna frågor till barn till föräldrar med alkoholmissbruk. Deltagarna i studien är fyra barn mellan 14 och 15 år gamla och en mamma till två barn på 11 och 14 år.

Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Ett av huvudmålen för den svenska Barnhälsovården (BVC) är att stödja föräldrar i sitt föräldraskap, så att det kan skapas gynnsamma förutsättningar för en mångsidig utveckling för barn. Syftet med denna intervjustudie var därför att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan på BVC under barnets första levnadsår. I studien har fem mammor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att någon har tid att bry sig om, vilket innehåller tre kategorier: Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär: Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn: Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar.

Få studier har genomförts om den fysiska skolmiljön och tidigare forskning om skolmiljön har huvudsakligen varit fokuserad på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet till inflytande i sitt skolarbete. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka eventuella effekter ett miljöprojekt vid en grundskola i Luleå Kommun hade på eleverna. Miljöprojektets syfte var att skapa en bättre fysisk miljö på skolan, ge eleverna ökat ansvar samt att låta dem vara delaktiga i förändringsarbetet. Faktorer som har kartlagts är upplevelse av trivsel, fysisk skolmiljö, inflytande och ansvar. Två enkätundersökningar genomfördes, en före miljöprojektet startade och en efter att vissa förändringar hade genomförts.

Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården.

Syftet med min studie har varit att få insyn i hur förskollärare verksamma i ett högresursområde reflekterar kring föräldrars inflytande i förskoleverksamheten. Jag har velat få syn på hur det blir i de sammanhang där förskollärarna är de som i förhållande till utbildning och lön har lägre status än föräldrarna. Vems ord väger då tyngst och vem har makten över den pedagogiska verksamheten? Empirin utgår från intervjuer med åtta stycken förskollärare verksamma på en förskola i ett högresursområde. För att få syn på ett djupare resonemang hos informanterna har metoden kvalitativa intervjuer använts.

Syftet med studien är att undersöka vad pedagoger på olika förskolor har för syn på barns lärande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens närvaro i utomhusleken. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lärande. Pedagogerna lyfter fram att det är viktigt att vara lyhörd för barns önskemål och behov vad gäller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver närvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lärandet.

Den här uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett föräldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgår ifrån affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmågans framväxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur föräldrar uttrycker mentalisering över sig själva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 föräldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 år sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det är möjligt att avläsa föräldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering också uppstår i den dialog som paret har med varandra. Studien visar också att det går att se en skillnad mellan olika familjer.När en förälder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhågor och bli lyssnade på av den andra föräldern ev. även få bekräftelse så ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregår kommentarer om mentala tillstånd/mentalisering . Forskning visar på sambandet mellan trygg anknytning och att föräldrar tillskriver sina barn egna känslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre värld i ?mental states?. Studien som helhet visar på vikten av att stödja föräldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalité pch psykiskt välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av vikt att det hälsofrämjande arbetet startar tidigt i barndomen.