Demokrati är en grundsten i vårt politiska samhälle och med detta tillkommer ettkrav på ett visst mått av inflytande i den politik som förs. Vi tar med stöd ilitteraturen ett normativt ställningstagande för att detta inflytande, i form avinternt demokratiska partier, är något viktigt och värdefullt. Med denna uppsatsförsöker vi lyfta fram voice som ett potentiellt mycket bra verktyg för att utövainflytande och påverka partiets politiska produkt. Dock är det inte helt riskfritt attframföra kritik mot sitt eget parti och detta har vi försökt undersöka med hjälp aven fallstudie på Fredrik Reinfeldts användande av voice under sina år sompolitiskt aktiv inom moderaterna.Vi kommer visa att voice är ett bra instrument för att skapa debatt och belysaproblem inom organisationen men att det samtidigt för med sig negativakonsekvenser om det inte sker genom partiets strukturella plattformar. Inte hellerräcker detta utan det är även ett fall om att inte vara fel person med fel åsikter vidfel tillfälle, något som Reinfeldt utmålades att vara..

Vi har valt att göra en studie baserad på kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollärare.Syftet med vårt arbete är att utöka kännedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan när det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.  I vårt analysresultat utgår vi från tre huvudområden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar på de frågeställningar som studien bygger på.Analysresultatet visar att samarbetet är betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lärande. Barnets närmaste omgivning och andra nätverk är också viktiga för progressionen inom det språkliga området. Vårdnadshavarna fungerar som ?spindel i nätet? och bär det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollärare.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Bakgrund: Föräldrars upplevelser av att bli förälder är olika, eftersom ett nyfött barn medför en stor omställning i deras liv. Majoriteten av barnfamiljerna i Sverige besöker barnhälsovården under barnets första levnadsår. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar i Sverige upplevde omvårdnad inom barnhälsovården under barnets första levnadsår. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på åtta vetenskapliga artiklar från Sverige. Resultat Det var tre områden inom omvårdnaden på BHV framstod som viktiga för föräldrarna.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella läroplanen i grundskolan blir till den genomförda läroplanen i en skolas undervisning/praktik. Frågeställningarna gäller lärares uppfattningar av och skolans arbetssätt för att genomföra målen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen är en fallstudie. Dataunderlaget kommer från intervjuer med lärare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillämpning av kvalitativ metod.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, är en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. Skolgården är den kontext där barnet ofta leker och där fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket är av grundläggande betydelse för god hälsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgårdsmiljö. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där undersökningsgruppen bestod av fyra barn i åldern nio till 13 år.

AbstractThe purpose of this study is to examine whether the individual influence at the working place leads to the perception of decreased stress. Also I looked at whether stress and individual influence is affected by the employees age, sex or employment years. Previous research shows that individual influence decreases stress but strangely enough do the research show that individual influence seem to decrease in today?s work environment. This research is quantitative with questionnaires, answered by 74 civil servants working in a department in the municipality of Karlstad.

Ett barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. För att kunna ge barnet en känsla av trygghet och trivsel i förskolan är det viktigt att relationen mellan föräldrar och pedagoger är välfungerande. Är relationen god kan barnets upplevelse av förskolan bli harmonisk och lustfylld, vilket ger positiva effekter över barnets utveckling och lärande.Vår studie behandlar hur föräldrakontakt och föräldrainflytande kan komma att ta sig uttryck i förskolan. Undersökningar till examensarbetet genomförs på två förskolor där de medverkande är två föräldragrupper och två pedagoger, föräldrarna medverkar i en enkätundersökning och pedagogerna i varsin intervju.Av det sammanställda resultatet kan vi se att både föräldrar och pedagoger anser att föräldrakontakt är viktigt för att kunna skapa en tillitsfull relation mellan förskola och hem, men att pedagogerna som vi har intervjuat anser att föräldrainflytande inte får ske på bekostnad av den pedagogiska verksamheten..

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och värderingar i socialtjänstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika föreställningar om barns behov och föräldraskap samt utredarens roll i barnavårdsutredningar. Jag ställde mig frågan, hur ser egentligen barnavårdsutredningar ut i sken av rådande samhällsmoral och socialpolitik? Vilka föreställningar om barns behov, föräldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna på?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av föräldraförmåga men även att föräldraförmåga bedöms utifrån barnets behov. Jag har också identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstår som neutrala.

The purpose of this study was to find out how special needs users ' autonomy and influence in their daily routines is described by their assistants. What interpretations of the concepts of self-determination and influence on special needs users' daily routines emerge from the assistants statements and what conditions can be seen? To reach a conclusion, focus group as a method was used. The focus group met twice to discuss this topic. The diamond method was used as stimulus material to support the discussion in the focus group.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Varje år drabbas ungefär 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. När barnet drabbas av cancer så hamnar föräldrarna i en krissituation, och då kan de behöva mer stöd för att hantera denna svåra situation. Föräldrarna är länken till barnet, är inte mamma och pappa starka och mår bra så kan inte barnet heller må bra. Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger på kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Bakgrunden tar upp den viktiga anknytningen mellan mor ? barn som en förutsättning för hur barnets fortsatta anknytningar till andra människor blir. Samspelet mellan föräldrar - barn, förskolepersonal - barn och samspelet i barngruppen som förutsättning för att de dagliga separationerna men även de mer beständiga skall fungera förhållandevis smärtfritt för alla inblandade. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser att det som sker i en del av barnets liv skapar kedjereaktioner, ringar på vattnet som påverkar andra delar av barnets liv och närmiljö.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur förskolepersonal resonerar kring de dagliga och mer beständiga separationer som sker runt barnen i förskolan.Metod: Vi har gjort en fenomenografisk undersökning där vi har använt oss av kvalitativ intervju som redskap. Vi har intervjuat sex olika personer som arbetar på förskola för att få fram deras resonemang kring fenomenet separationer.Resultat: I resultatet framgår att merparten av våra respondenter lägger stor vikt vid de dagliga separationerna som sker mellan barn och föräldrar.

Vårdnadskonflikter är ett problem som drabbar flertalet barn, år 2011 berördes cirka 9300 barn av föräldrarnas vårdnadstvist och 18900 barn hade föräldrar som deltog i ett samarbetssamtal. Konflikter kan påverka barnet negativt genom att ge upphov till lojalitetskonflikter och skuldkänslor. Syftet med denna studie var att undersöka hur två arbetssätt för handläggning av vårdnadskonflikter "Konflikt & försoning" och "Koordinator" tillämpas i utvalda delar av södra Stockholm samt undersöka hur de arbetar för att tillvarata barnets bästa i processen. För att undersöka detta användes en fallstudiedesign som utgick från intervjuer med utövare av arbetssätten och observationer av sammanträden i tingsrätten. Arbetssätten analyserades separat utifrån the constant comparative method, och i konflikt & försoning framkom tre kategorier; rekrytering av föräldrar och val av familjerättssekreterare, struktur under uppbyggnad samt ett annat förhållningssätt.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder.