Den här uppsatsen behandlar elevinflytande över skolundervisningen. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhåller vikten av ett sådant inflytande, ändå tyder tidigare undersökningar på en allmän brist på elevinflytande på detta område. För att få inblick i elevernas syn på problemet intervjuade jag sex gymnasieelever. Resultatet visar att elevinflytande över undervisningen är en mycket viktig faktor när det gäller att skapa motivation bland elever. Brist på inflytande hämmar inte bara elevernas intresse för ämnet i fråga, det skadar dessutom deras förtroende för lärarna.

Enligt de styrdokument som finns skall elever på gymnasieskolan ha inflytande över sitt eget lärande. De skall även ha inflytande över de olika lärandesituationer som finns. Jag har valt att ta reda på hur elevinflytande är ur ett lärarperspektiv. Syftet med min undersökning har varit att undersöka lärarnas synsätt gällande elevinflytande och hur de ger sina elever inflytande över sitt lärande och sin lärandesituation. I undersökningen har jag granskat styrdokument, litteratur och olika rapporter gällande elevinflytande.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

DAMP står för Dysfunktion ifråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebär funktionsstörning inom många olika områden och av olika hög grad, därför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förståelse för barnets handikapp kan man som lärare underlätta barnets skolgång. Det är skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom får den hjälp de behöver.

Syftet med denna studie är att undersöka var, när och hur Marte meometoden används i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels på enkät ställd till medlemmar i Marte meoföreningen, dels på intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. Enkäten visade att Marte meo används på olika platser i landet, inom olika verksamheter och av många yrkeskategorier, främst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivå. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den är konkret och har fokus på barnet. Möjligheten att tillämpa ?the three r´s? enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras.

Vårt examensarbete är indelat i sex övergripande kapitel. En inledning som tar upp aktuell forskning inom problemområdet samt koppling till styrdokumenten. Syfte och frågeställning som berör de begrepp som vi kommer att utgå ifrån. Tidigare forskning innehåller aktuella teorier som berör området. Metodavsnittet innehåller metodval, intervju, observation, genomförande samt forskningsetiska överväganden.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur från förskolans verksamhet som bygger på erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess användning. Inom förskolan kan portfolion vara en pärm som synliggör barnets lärande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik är ett arbetssätt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhållningssätt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lärande och utveckling. Portfoliometodiken utgår även från läroplanen i förskolan och skolan.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten.

Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första år och syftade till att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om elevers inflytande och olika sätt att lära i undervisningen av bokstäver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med både elever och lärare använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lärares uppfattningar skiljde sig åt när det handlade om elevers olika sätt att lära ? lärstilar. Lärarna tyckte att de varierade sig när det handlade om lärstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillräcklig.

Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun.

 Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning. Barnets sjukdom påverkar hela familjen. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med en ADHD diagnos. Metod: En allmän litteraturstudie som byggde på 10 vetenskapliga empiriska artiklar. Resultat: Mödrarna kände sig utpekade, vilket ledde till skuldkänslor, stress och depression.

Avsikten med vårt val av ämne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen på förskolan. Vår intention var att ta reda på om lärarnas förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till utveckling och förändring av förskolans arbetssätt.  Vi har använt aktionsforskning som design i vårt tillvägagångssätt. Som metod använde vi oss av såväl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkäter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens inställning var positiv och vi fick bekräftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrån sin egen förmåga. Slutsatsen av vårt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva när de själva fick påverka sin situation..

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med leken, framgårpedagogernas positiva syn på leken i olika utsträckning.

SAMMANFATTNING Det här examensarbetet är inriktat på att se vilken betydelse vegetation har för barnets lek. Har det någon betydelse, eller inte? Hur påverkas leken av vegetation på en lekplats? Jag har fördjupat mig i litteratur om ämnet, utfört observationer av barns lek på utvalda lekplatser och intervjuat personer som arbetar med projektering av lekmiljöer för barn. Bakgrunden till arbetet är att jag under min utbildning till Landskapsingenjör genomgick kursen markprojektering. Vi fick där projektera en lekplats till en förskola. Vid ett tillfälle hade vi en föreläsning med miljöpsykolog Fredrika Mårtensson.