Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

I förevarande framställning har behandlats den rättsliga hanteringen av barns utsagor i mål om sexualbrott, där en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmål låtit företas mot bakgrund av den rättsliga apparatens hantering av barnets berättelse i ett initialt skede av rättsprocessen. I mål om sexuella övergrepp mot barn utgår en värdering av de bevis som finns att tillgå ? det vill säga barnets utsaga allena ? inte sällan från den vuxnes förmåga att förstå och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar därmed att försättas i ett svårt underläge gentemot den vuxne, då rättsprocessuella krav utformade i en vuxensfär kan leda till uppkomsten av icke oväsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevärd vikt att tillstå att barnets position i rättssystemet är svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojämlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bättre söka anpassa den rättsliga processen till barns särskilda behov.

SammanfattningAvsikten med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagogerna inom förskolan hanterar det svåra samtalet med föräldrar. Det förekommer ofta oro inför att berätta för föräldrarna att deras barn har svårigheter eller problem som gör att barnets lärande eller utveckling hindrar barnets förmåga att "hänga med" sina jämnåriga kamrater.Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två specialpedagoger och en enkät till föräldrarna. Med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder, tidigare forskning och litteratur analyserade vi vårt resultat.Resultatet visade att föräldrarna har i stort sett en positiv inställning till samtal som förekommer mellan förskolan och hemmet. Förskollärarna däremot visade stor oro och osäkerhet kring vissa samtal med barnens föräldrar. De gav flera exempel på samtal som de upplevde som svåra att hantera.

SAMMANFATTNINGAtt förlora ett barn är något av det värsta en förälder kan vara med om. När dödsfallet ärplötsligt och oväntat är det extra svårt för föräldrarna eftersom de inte haft tid attförbereda sig. Bemötandet av föräldrar som förlorat ett barn är oerhört viktigt, menmånga sjuksköterskor är osäkra på denna uppgift. Bakgrunden tar upp statistik ochföräldrars upplevelser av att förlora barn samt beskriver begreppen: socialt stöd ochstödgrupper, sorg, kris, coping och KASAM samt familjecentrerad omvårdnad. Syftetvar att beskriva vad föräldrar som förlorat ett barn genom plötslig och oväntad dödönskar för stöd och sjuksköterskors syn på det stöd de ger.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

The purpose of this study was to examine how a selection of social welfare officers based on the principle of the best interest of the child construct a minimum level of the material standard in a home. Another purpose was to examine whether different units with varying socioeconomic prerequisites in the municipality of Stockholm construct this level differently.The method used in this study was Sociology of Law and two focus groups were used for the gathering of the data. A social constructive theory, a class perspective using concepts of Bourdieu and a perspective of law were used to analyse the material of data.The results showed that the courses of action varied from enactment and the policies of the municipality of Stockholm, unspecified theories of the development of children, the conception of what is normal and what children needs, the context in which they work, the development of the society and what they estimate that children needs when attending school. The results also showed a difference between the two units concerning the minimum level of the material standard in a home.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.

Hållande är ett begrepp som används i utrednings- och behandlingsarbete med förälder-barn relationen. Vårt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hållande konkret, samt att se på hur det omsätts i det praktiska arbetet. Våra frågeställningar har därför varit: Hur förstår personal, som arbetar med förälder-barn relationen, begreppet hållande? Hur omsätter de sin förståelse i praktiken? Hur stämmer deras förståelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar på ett behandlingshem, som riktar sig till spädbarnsfamiljer där det finns svårigheter i föräldraskapet. Materialet har analyserats med hjälp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Övervikt och fetma är ett stort problem både globalt och nationellt och drabbar både vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. Föräldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men även i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.