Studiens syfte var att beskriva hur barnets bästa kan konstrueras i förhållande till lämpligt föräldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod användes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare från sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrån ett rättsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lämpligt föräldraskap är en förutsättning för barnets bästa. Lämpligt föräldraskap preciseras som förälderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

Uppsatsen behandlar begreppen barnets bästa och barnets rätt samt vilken processuell ställning barnet har rätt till, enligt barnkonventionen och svensk rätt. För att kunna möjliggöra att barnets bästa efterlevs krävs det att barnet ges en framträdande roll i beslutsfattandet kring frågor rörande det. Barnkonventionen har transformerats in i svensk lagstiftning vilket innebär att lagstiftaren måste stifta de lagar som krävs för att barnkonventionen och dess intentioner skall implementeras i det svenska samhället. Enligt barnkonventionen skall barn ha talerätt för att på största möjliga sätt kunna påverka sin egen situation, enligt svensk lagstiftning tillerkänns barnet inte sådan rättighet, utan barnet har bara rätt att komma till tals. För att kunna ta beslut som är i enlighet med begreppet barnets bästa måste barnets inställning i det enskilda fallet utredas, vilken vikt som skall läggas vid det är dock beroende på vilken mognadsgrad barnet uppnått.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i Socialtjänsten. Uppsatsen är baserad på två frågeställningar: Hur använder och tillämpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handläggningsprocessen? Använder de sig av några hjälpmedel eller ?arbetsverktyg? för att tillämpa barnperspektivet? För att svara på uppsatsen syfte och frågeställningar, användes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistånd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna är för tillfället igång med att tillämpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handläggningsprocess.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvångsvård av barn under 15 år enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets eget beteende står i fokus i förhållande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vårt syfte. Syftet är att undersöka om och i så fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förställningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrättens bedömning kring barnets bästa. Mot bakgrund av vår teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kännetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer på att förvaltningsrättens barnperspektiv är bristfälligt. Av analysen framgår att barnets perspektiv framförs på ett problematiskt sätt genom att deltagande aktörer i rätten återger barnets utsagor i barnets frånvaro.

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bästa? och förklara vilken svårighet dessa ord har i vår lagstiftning. Analysen har till största del inriktats på barnets bästa vid föräldrars tvister, och efterföljande beslut om vårdnad, boende och umgänge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rättsinformation har tagits fram och sedan tillämpas på frågeställningarna genom en ingående tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar på svårigheten att nå rätt svar i det enskilda fallet.

Syftet har varit att undersöka hur ?barnets bästa? och ?samarbetssvårigheter mellan föräldrar? ska inverka vid beslut om gemensam eller ensam vårdnad. Underliggande syfte var att genom två rättsfall visa hur domstolarna tar hänsyn till ?barnets bästa? och ?samarbetssvårigheter mellan föräldrarna? vid vårdnadstvister. Metoden i uppsatsen är traditionell juridisk metod, vilket innebär att lag, förarbeten, rättsfall, praxis och doktrin som är relevant för området har behandlats.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt Föräldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med denna studie var att genom rättsfall visa hur barnets bästa beaktas i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge i domstol, enligt Föräldrabalken, och hur detta förhåller sig till Barnkonventionens krav på barnets bästa. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet får i vårdnads -, boende och umgängesfrågor samt hur barnperspektivet beaktas i rättsfall utifrån Föräldrabalken och Barnkonventionen.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bästa? i föräldrabalken vid en skilsmässa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmässa eller separation erbjuds föräldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. Där kan de samtala om frågor som rör barnets vårdnad, boende och umgänge.

Arbetet tar upp ämnena genus, föräldraskap och socialt arbete ställt mot barnets bästa. Frågor som belyses är om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrågor i förhållande till föräldraskap och barnets bästa och hur detta tas hänsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus är inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gång har det framkommit att synen på papparollen är under förändring och pappan finns med mer i barnens liv än vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att föräldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjänsten och bristen på pappa ? barn placeringar..

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva på vilka sätt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som påverkade osämja och vänskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktär där två olika metoder har använts: observationer och intervjuer. Vår undersökning gjordes utifrån barnens perspektiv där undersökningsgruppen bestod av åtta barn i åldrarna 4-6 år. Vi sammanställde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

 The aim of this study was to examine how social workers perceive and interpret the term ?barnets bästa? (?The best for the child?), within the framework of investigatory work and enforcement of Swedish law, which is carried out by the Social Services. We wanted to investigate if the interpretation of the term had any causal effects on the work carried out by social workers. Seven social workers from two municipalities participated in this study in which we used qualitative semi-structured interviews based around two vignettes. We focused on age, experience, legislation, and external circumstances to gain insight into how these factors alter social workers? perception of the term ?barnets bästa?. Our theoretical approach was based on two theories on social constructivism.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bästa? i vårdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var även se till hur barns talerätt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen är skriven utifrån den traditionella juridiska metoden. Barnets bästa har med åren blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som är bäst för dem.