Bakgrund: Barnfetma är ett växande problem i världen och behandlas på olika sätt. Studier har visat att ju yngre barnet är när behandling sätts in, desto bättre blir resultatet. En allt vanligare behandling är beteendeterapi som involverar föräldrar i större utsträckning. Barns viktutveckling påverkas till stor del av hur föräldrarna möter olika utmaningar kopplade till livsstilsrelaterade beteenden i sin uppfostran av barnet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till normalviktiga respektive överviktiga barn upplever olika beteenden hos barnet kopplat till mat och stillasittande samt hur självsäkra de är på att hantera dessa. Syftet var även att jämföra svenska föräldrars upplevelser och självförtroende med resultaten från motsvarande studier som tidigare gjorts i Nederländerna och Australien.Metod: En enkätundersökning gjordes bland föräldrar (n=196) till fyra och femåriga barn i Stockholmsområdet efter ett icke slumpmässigt urval.Resultat: Svenska föräldrar i den undersökta gruppen upplevde generellt få problem med barns beteenden kring mat och stillasittande.

Patienter med cancersjukdom kan ha önskemål om aktiv palliativ cytostatikabehandling i livets slutskede. Målet med behandlingen är att förebygga eller lindra symtom som sjukdomen för med sig. Den behandlingen som ges får inte ge så mycket besvär att patientens livskvalitet försämras utan målet är att försöka hålla tillbaka sjukdomen så patienten får leva längre. Det är viktigt att ha en fortsatt tro på framtiden, att vara aktivt delaktig i sin sjukdom där cytostatikabehandling kan skapa hopp och livskvalitet. Syftet var att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever aktiv behandling med cytostatika i livets slut när bot inte längre är möjlig.

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rättsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i världen, barnaga och väldigt mycket har hänt på området sedan dess. Gällande barn görs undantag från principen om allas likhet inför lagen ? barn skall särbehandlas positivt och hänsyn skall tas till barnets bästa.De senaste trettio åren har antalet inkomna anmälningar till polisen om misstänkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa beräknas 70 % vara familjerelaterade.

Autism tillsammans med utvecklingsstörning medför ett flertal olika funktionsnedsättningar, exempelvis kommunikationssvårigheter, hyperaktivitet och ritualbeteenden. Föräldrarnas livsvärld påverkas i form av en fullständig anpassning av livet utefter barnets behov. Studien bygger på en kvalitativ analys av fyra biografier, vilket ger en god inblick i föräldrarnas livsvärld. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Första tiden med den nya familjemedlemmen; förändrade levnadsvilkor; att få vardagen att fungera samt att inte längre orka kämpa, vilka beskriver föräldrarnas upplevelse av att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn i Sverige. I vårdarbetet möter sjuksköterskan dessa föräldrar och barn.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

I takt med att ubåtarna blir allt tystare och svårare att detektera ställs allt högre krav på de sensorer som utvecklas för hålla jämna steg med denna utveckling. Redan under 80-talet kunde man konstatera att ubåtarna hade blivit så tysta att passiv detektering inte räckte till varför intresset istället riktades mot primärt aktiva system. Aktiv sändning medför sina egna nackdelar och tillsammans med de tekniker som utvecklats för att dämpa ekona från en ubåt gör att inte ens en aktiv, monostatisk sonar alltid ger tillfredsställande resultat. Till Försvarsmaktens nya medeltunga helikopter HKP14 har ett nytt sonarsystem införskaffats med möjlighet till fusionerad signalbehandling (s.k. multistatisk sonar) av signaler mottagna från flera olika mottagare såsom t.ex.

Barn upplever ofta kontakt med sjukvården som skrämmande, och det är viktigt för dem att ha stöd av sina föräldrar. För att föräldrar ska orka vara ett stöd för barnet och vara delaktig i vården krävs ett gott samarbete mellan förälder och vårdpersonal. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att föräldrar är delaktiga i vården av sitt barn. Studien har genomförts som en systematisk litteraturöversikt, genom att använda en metod för integrerade översikter kunde kvalitativa och kvantitativa studier integreras. Genom analys av 17 vetenskapliga artiklar skapades resultatet, vilket består av två huvudkategorier; betydelse för föräldrar att vara delaktig i sitt barns vård och vårdpersonalens roll i föräldrarnas delaktighet, med underkategorier.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad på intervjuer med syfte att undersöka hur lärare resonerar kring handskrivandets roll i förhållande till ny skrivteknik. Både lärare på högskolenivå och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur resonerar lärare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmåga? Hur resonerar lärare om att använda datorer och andra skrivhjälpmedel i barns skrivande? Vår undersökning kommer att belysas utifrån ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp ämne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att fråga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmåga.

I förskolan sker det dagliga möten mellan föräldrar och pedagoger där övergripande information om barnet utbyts. Utöver dessa dagliga möten ska föräldrarna enligt regeringen (Regeringens prop. 2004/05:11) erbjudas utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns inga klara riktlinjer för hur ett utvecklingssamtal ska gå till, men syftet är att pedagoger och föräldrar för en gemensam dialog där en helhetsbild av barnet skapas. Syftet med den här undersökningen är att jämföra hur föräldrarnas förväntningar överensstämmer med det material som förskolorna använder som observations- och samtalsunderlag inför och under ett utvecklingssamtal.

Studiens syfte har varit att få syn på hur barn möter och använder matematik i förskolan samt hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhåller sig till ämnet. Både i de ickestyrda aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn på matematik i förskolan samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med ämnet. Vilka teorier som ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat så lågt kunskapsmässigt inom matematik.

 Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll.

Denna studies syfte har varit att utifrån föräldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemål som funnits när det gäller verksamhetens innehåll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemål har föräldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehåll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos föräldrar och assistenter angående assistentens roll och ansvar kring tal och språkutveckling hos barn med CI samt vilken påverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och språkutveckling?Den metod som har använts för att kunna undersöka dessa frågor är en kvalitativ intervjumetod med föräldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrån vårt transkriberade material. Det resultat som framkom från intervjuerna var att föräldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en påverkan på tal och språkutveckling för barnet med CI.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring påståendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta är något vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet på förskolan eventuellt står i konflikt med barnets grundläggande behov av beröring och på vilka sätt detta i så fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att påståendet till viss del stämmer, men att problemet främst ligger i vuxnas rädsla för att bli missförstådd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rädsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrån i större utsträckning än kvinnliga pedagoger. Vi ser även hur pedagoger, utifrån föreställningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende på barnets kön och därmed sätter ramarna för barnets förhållningssätt till beröring.

När en mamma får diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd när mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som använts är en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under två teman: Känslomässiga behov och informativa behov. Det är viktigt att vuxna är ärliga mot barn i en svår situation som en mammas bröstcancer diagnos innebär.

Papparollen har förändrats de senaste årtiondena och det förväntas idag att män är engagerade under graviditet, förlossning och i omvårdnaden av det nyfödda barnet. Forskning har visat att de pappor som fått stöd och förberedelse in i föräldrarollen varit bättre rustade inför de omställningar föräldraskapet inneburit både för egen del och som stöd för sin partner. Det stöd som barnmorskor ger via möten på barnmorskemottagningar har visat sig främst fokusera på de blivande mammorna och varit lite anpassat efter de blivande pappornas behov. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förstagångspappors upplevelser av förberedelse inför övergången mot föräldraskap utifrån möten med barnmorskor på barnmorskemottagningar. Studien utgick från kvalitativ innehållsanalys som metod.