Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse.

Jag har i den här uppsatsen undersökt hur själva klassrummet som både materiellt och diskursivt rum är delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag använt mig av olika inspirationskällor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en påverkansmöjlighet i hur vi förstår oss själva och vad som händer med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstå hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begränsningar. Dessutom har jag använt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstås som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

Interest for Mutual funds has been enormous in Sweden and since 1970 has savings increased from 300 million SEK to about 900 billion SEK. An important reason for this increasing is the strong development of the stock markets has got and, the impairment of the public pension and the increasing of necessity of the private saving..

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och föräldrar diskutera barnets utveckling ochlärande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mål barnet skall uppnå, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lärande, men det är inte detsammasom att bedöma barnet utifrån fastställda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:Vårt syfte med studien är att ta reda på vad föräldrar förväntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att använda oss av self report som metod till vår studie. En self report är enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vår studie är detföräldrar som skrivit ner berättelser utifrån frågeställningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att föräldrar vill veta hur barnet har det på förskolan. Föräldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förståelsen för varför vissa människor känner sig mer motiverade till att behålla ett hälsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor där tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjälp av en intervjuguide som baserades på teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna inställningen och omgivningen är tre bakomliggande påverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Vi har undersökt hur rullstolsburna upplever den fysiska tillgängligheten. Frågor som vi arbetat utifrån är: Vilka upplevelser har rullstolsburna om tillgängligheten i samhället?, Vad finns det för begränsningar när det gäller tillgängligheten? I vilka typer av situationer behöver man stöd från omgivningen? Hur kan deras upplevelser relateras till de handikappolitiska målen i fråga om tillgänglighet för funktionshindrade? Studien har genomförts med intervjuer med 5 personer som är rullstolsburna. Resultatet visade att rullstolsburna i stort sett är nöjda med tillgängligheten men att det fortfarande finns mycket att göra när det gäller att uppnå de handikappolitiska målen. Vi kom även fram till att det ibland uppkommer situationer där rullstolsburna blir beroende av omgivningen och därmed lever i en pågående kamp för att vara subjekt i sina egna liv.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förvärvsarbetande människor i Gävle använder sig av bil och aktiv transport när de transporterar sig till destinationer inom staden. Tio personer, fem butiksbiträden och fem lärare, intervjuades angående deras transportvanor och resonemang kring valet av transportsätt.Resultatet visade att aktiv transport var det vanligaste transportsättet till arbete, träning och butiker i centrum medan bilen var det vanligaste transportsättet till mataffären och destinationer på längre avstånd från hemmet. Avståndet till destinationen, tiden det tar att transportera sig, transport av eventuella varor, bekvämlighet, intresse av motion och rekreation, årstid, väder samt synen på ekonomi och miljö var faktorer som påverkade om deltagarna valde att transportera sig med bil eller aktiv transport. Definitionen på de olika faktorerna varierade mellan deltagarna, vilket kan tyda på att det är den personliga uppfattningen om de olika faktorerna som avgör vilket transportsätt som väljs. Det framkom ingen märkbar skillnad i resvanor mellan deltagare med olika utbildning och arbete..

Synen på vad som är bäst för barnet då modern sitter på anstalt har förändrats. Det har visat sig att det bästa för barnet i många fall är att stanna hos sin moder trots fängelsevistelse, snarare än att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rådande uppfattningen. Mitt förslag är ett ställningstagande i en nu rådande het debatt..

Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

The purpose of the study is to examine and problematize how the ego affects musicians and dancers. Important factors that shape the ego is the artists educational background and experience within the artistic subjekt. Hence, the purpose is also to find out how these factors affecting the ego. I wanted other artists practitioners? thoughts on the subjekt, therefore I chose to interview four people, two musicians and two dancers.

Studiens syfte är undersöka huruvida det finns en aktiv diskussion mellan lärare kring sex- och samlevnadsundervisningen i skolan, samt vad som upplevs som svårt att undervisa om. Undersökningen bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger på skolor i Skåne och Blekinge.Resultatet visar att det i många fall saknas en aktiv diskussion kollegier emellan. Det som upplevdes som svårast var att finna en lämplig nivå och att nå fram till alla elever..