Sök:

Sökresultat:

4527 Uppsatser om Barnet miljö regler - Sida 42 av 302

En kartlÀggning över förskolebarns sprÄkstörningar

Syftet med kartlÀggningen Àr att undersöka förekomsten av olika sprÄkstörningar, hur de uppmÀrksammas, vilka som samarbetar i processen för att hjÀlpa barn med sprÄkstörningar samt om det anvÀnds nÄgot sÀrskilt kartlÀggningsmaterial för att upptÀcka barn med sprÄkstörningar. Den metod som har anvÀnts för att genomföra kartlÀggningen Àr webbenkÀt. Det var sammanlagt 81 avdelningar som besvarade enkÀten och den riktade sig till förskollÀrare som Àr verksamma i Äldrarna ett till fem. Resultatet visade att fonologiska problem Àr vanligast bland barn i förskoleÄldern samt att det i huvudsak Àr förskollÀrare, vÄrdnadshavare och BHV som uppmÀrksammar barns sprÄkstörning. De professioner som avdelningarna frÀmst samarbetar med i processen för att hjÀlpa barn med sprÄkstörningar Àr logopeder, specialpedagoger och BHV.

"Helt jÀmnt, det kommer det nog aldrig att bli" : Fokusgruppsamtal om förÀldraskap, jÀmstÀlldhet och förÀldraförsÀkringen

Studien bygger pÄ tre fokusgruppsamtal med 14 förÀldralediga smÄbarnsförÀldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur smÄbarnsförÀldrar samtalar om förÀldraförsÀkringen samt deras förÀldraledighet och förÀldraskap. UtifrÄn förÀldrarnas diskussion om förÀldraledighet undersöks hur moderskap och faderskap framstÀlls, samt hur förÀldrar beskriver ett jÀmstÀllt förÀldraskap. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr socialkonstruktionistisk, dÀr Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi anvÀnds för att analysera förÀldrarnas samtal.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Fetma föder fetma - en enkÀtstudie om utökade interventioner inom basprogrammet i mödra- och barnhÀlsovÄrd ger effekt pÄ barnens viktutveckling.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem i Sverige och stora delar av vĂ€rlden, för bĂ„de vuxna och barn. Övervikt och fetma hos modern innan och under graviditeten ökar risken för övervikt och fetma hos barnet. Risken för fetma hos barn ökar i proportion med förĂ€ldrarnas fetma. Fetma vid 4 Ă„rs Ă„lder ökar riskerna för fetma senare i livet. Ett överviktigt/obest barn har generellt sĂ€mre livskvalitĂ© och Ă€r oftare deprimerade, fetma orsakar ocksĂ„ sjukdomar som t.ex.

F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN MED CANCERSJUKDOM

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Upplevelsen av att vara förÀlder till barn med astma

NÀr ett barn drabbas av en kronisk sjukdom som astma pÄverkar detta inte bara barnet utan hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars upplevelse av att leva med ett barn som har astma. Till denna kvalitativa litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: kaotiska kÀnslor och maktlöshet pÄ grund av sjukdomens krav: att kÀnna sig ensam om ansvaret för barnet: att kÀnna otillrÀcklighet i anpassningen mot en ny livsstil: att kÀnna trygghet och hopp av att lÀra sig bemÀstra livssituationen. FörÀldrar till barn med astma förlorar till en början kontrollen över sin kÀnda livsvÀrld.

Att vara barn till en förÀlder som har cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Barn som besökare pÄ sjukhus accepterades först pÄ 1980-talet dÄ man tidigare ansÄg att barnet kunde utsÀttas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det Àr viktigt att inkludera barnet i vÄrden. En förÀlders sjukdom pÄverkar hela familjen och dagens sjuksköterska stÀlls dÀrför inför utmaningen att vÄrda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig Àr tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet anvÀnder för att hantera en situation nÀr dennes förÀlder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 Är) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Barnet, musiken och den demokratiska mÀnniskan : En studie om demokratiarbete i förskolans musikaktiviteter

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förskolans musikaktiviteter kan anvÀndas som ett verktyg för att frÀmja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv pÄ musikaktiviteter i förskolan och tar sÄledes avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien Àr gjord i etnografisk anda med hjÀlp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har dÀrefter analyserats utifrÄn tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrÄn de situationer dÀr deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framtrÀder i verksamheten pÄ flera olika sÀtt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör pÄ sÄ sÀtt sig sjÀlva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

Kompetent eller skyddsbehövande? En kvalitativ studie om förestÀllningar kring barnets bÀsta och barns delaktighet inom socialtjÀnsten

Barn som har upplevt vÄld i hemmet Àr en sÀrskilt utsatt grupp i samhÀllet eftersom enkonsekvens av vÄldet kan göra att barnet fÄr svÄrare att upprÀtta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan Àven hos barnet skapa kÀnslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt vÄld och som aktualiseras hos socialtjÀnsten bedöms utifrÄn enkartlÀggning som socialsekreterare gör utifrÄn barns behov. Studier visar pÄ att barn somupplevt vÄld inte blir lyssnade till eller tagna pÄ allvar i samhÀllet, dÀribland socialtjÀnsten.Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur socialsekreterare förhÄller sig till principen ombarnets bÀsta i socialt utredningsarbete i familjer dÀr det finns en vÄldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser Àven olika faktorer sompÄverkar barns delaktighet.

Samarbete vid kommunikationsstödjande insatser i förskolan : En studie av tre olika professionella aktörers syn pÄ samarbete kring barn med kommunikativa funktionsnedsÀttningar i förskolan

Vi har valt att göra en studie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollÀrare.Syftet med vÄrt arbete Àr att utöka kÀnnedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan nÀr det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, sprÄk- och kommunikationssvÄrigheter.  I vÄrt analysresultat utgÄr vi frÄn tre huvudomrÄden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ.Analysresultatet visar att samarbetet Àr betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lÀrande. Barnets nÀrmaste omgivning och andra nÀtverk Àr ocksÄ viktiga för progressionen inom det sprÄkliga omrÄdet. VÄrdnadshavarna fungerar som ?spindel i nÀtet? och bÀr det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollÀrare.

Aktiebolagens prospekt under utveckling

ProblemstÀllningar och syfte:Förevarande utredning bedrevs utifrÄn problemstÀllningar kring skyldigheten att upprÀtta prospekt, dess innehÄll, ansvar för dÀri lÀmnad information samt utvecklingen inom nÀmnda omrÄden. Syftet som följde dÀrav var att bena upp och beskriva svenska aktiebolags skyldighet att i vissa situationer upprÀtta prospekt samt utreda utvecklingen av prospekt över det senaste kvartsseklet (1976-2002). Vidare syftade uppsatsen till att diskutera förkomsten av samband och kopplingar mellan Ä ena sidan regler och ansvarsprinciper och Ä andra sidan prospekten i praktiken. Metod:Metoden som valdes var av kvalitativ karaktÀr, vilken satte fokus pÄ sammanhang och strukturer. Metoden rÀttfÀrdigades av det behov av flexibilitet som förelÄg.

HöglÀsningens positiva inverkan pÄ yngre barns lÀs- och skrivinlÀrning

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka höglÀsningens roll i barns sÀtt att lÀra sig lÀsa och förstÄ vad lÀsning innebÀr. MÄnga förÀldrar lÀser sagor för sina barn kanske utan att tÀnka pÄ den positiva inverkan det har. Det Àr just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att höglÀsning har en mÀrkbar pÄverkan pÄ ett barns förmÄga att lÀra sig lÀsa. Genom att iaktta lÀsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremÄl innehÄller nÄgot som vÀcker lÀsarens intresse.

GIS-stöd för tunga rundvirkestransporter pÄ vÀg

För att framföra en timmerlastbil med 74 tons bruttovikt i svensk trafik,krĂ€vs ett tillstĂ„nd frĂ„n Trafikverket. TillstĂ„ndet bestĂ„r av ett dokument somvisar vilka vĂ€gar och broar fordonet fĂ„r trafikera och vilka regler som gĂ€llernĂ€r man kör lastbilen.Skogsbolaget Sveaskog startade ett examensarbete med syfte att skapamöjlighet att i realtid presentera för lastbilsföraren vilka vĂ€gar och broarsom Ă€r en del av transportdispensen. Detta skulle ske genom att utveckla ettkartstöd för lastbilens fordonsdator med anslutning till GPS för attvisualisera dispensdokumentet med de angivna vĂ€gstrĂ€ckorna och broarna.Resultatet av examensarbetet Ă€r ett kartstöd som anvĂ€nder tjĂ€nster frĂ„nArcGIS Online för att presentera geografisk information för anvĂ€ndaren.Bakgrundskartan bestĂ„r av en grundkarta frĂ„n ArcGIS Online. Övergrundkartan ligger ett GIS-skikt med vĂ€gar och ett annat skikt med broar.Information om huruvida fordonet för nĂ€rvarande fĂ€rdas pĂ„ en vĂ€g somingĂ„r i tillstĂ„ndet eller inte, samt information om regler som gĂ€ller för broarpĂ„ vĂ€gavsnittet, presenteras för föraren i realtid. Denna informationuppdateras vid varje uppdatering av GPS-positionen..

TvÄngsmedelsutövning enligt RB 28 kap: NÀr och hur fÄr de anvÀndas?

I Sverige har vi som allmÀn utgÄngspunkt att varje medborgare Àr skyddad mot kroppsliga och integritetskrÀnkande ingrepp, husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrÄng. Dessa lagstadgade skydd Äterfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer mÄste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskrÀnkas. I RÀttegÄngsbalkens 28 kapitel finner vi regler för nÀr och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd fÄr inskrÀnkas genom tvÄngsmedelsutövning Det Àr dessa bestÀmmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvÄngsmedelsutövning.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->