Syftet med denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelse av att ha ett barn med kronisk sjukdom. Elva artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som känner barnet bäst, att vara orolig och leva i ovisshet, att vara begränsad i det dagliga livet, att till slut acceptera att barnet har en kronisk sjukdom. Föräldrarna tyckte många gånger att det var svårt att få gehör då de såg att deras barn inte mådde bra. Det tog ofta lång tid att få en diagnos på sjukdomen och behandling till barnet.

Bakgrund: Att upptäcka och stödja barn som far illa är ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan är den enda utanför familjen som regelbundet träffar barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svår situation då de misstänker att barn far illa och samtidigt vill behålla en god kontakt med föräldrarna. Alla föräldrar vill sina barns bästa men förutsättningarna varierar.Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barn far illa i hemmet.Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen framträdde två huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person.

I Sverige finns det inte en speciell intensivvårdsavdelning (IVA) för barn på alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en så kallad allmän IVA där större delen av patienterna som vårdas är vuxna. Det är lite annorlunda att vårda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmässiga skillnader i jämförelse med vuxna och därför kan de heller inte ses som små vuxna. När man vårdar barn är det även viktigt att vårda och stötta föräldrarna. Intensivvårdssjuksköterskor har i få tidigare studier uttryckt stress, brist på kunskap, osäkerhet och rädsla för att vårda svårt sjuka barn på en allmän IVA. Syftet med den här studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.

Människan har, oavsett ålder, rätt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rätt till privat- och familjeliv kommer även till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, däribland rätten till integritet. Integritet är ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men även den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestämmelser, men skyddet för den psykiska integriteten är mer sporadiskt.

Bakgrund: Överviktiga barn lider större risk att bli överviktiga och feta i vuxen ålder. Med övervikt och fetma finns det större risk att drabbas av bland annat diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikten och fetman påverkar barnets livskvalité ur flera aspekter. Metod: Litteraturbaserad studie med grund i nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med fokus på resultat.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syfte: Att belysa den goda sjuksköterskan ur barns perspektiv genom att lyfta fram deras tankar och förväntningar om vad som utmärker en god sjuksköterska. Bakgrund: Det finns idag mycket kunskap om barns utveckling och behov. I takt med att forskningen bidragit med kunskap om barn och deras utvecklingsfaser har barnsjukvården förändrats, från att barn låg på sjukhus utan att ha sina föräldrar hos sig till att föräldrar idag är mer delaktiga och har möjlighet att vara nära sitt sjuka barn. Sjuksköterskeyrket har också utvecklats och breddat sitt ansvars- och kunskapsområde. Idag finns även kunskap om att barn är unika individer som upplever sjukdom på olika sätt, samt att känslan av sammanhang påverkar hur ett sjukt barn upplever och hanterar sin situation.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers ansvarstagande och inställning till anmälningsplikt av barn som far illa. Vi vill också ta reda på om de ändrar sitt förhållnings- och arbetssätt gentemot det utsatta barnet och barngruppen samt om pedagogerna anser att de får tillräckligt med stöd vid en anmälningsprocess.I studien har vi valt att använda oss av enkäter. Vi delade ut enkäterna till alla pedagoger på två olika skolor. Av 44 utdelade enkäter fick vi tillbaka 33 och vi använde oss av 32 stycken.Resultatet visar att flertalet av pedagogerna var medvetna om anmälningsprocessen av barn som far illa. De som anmält misstanke om barn som far illa till socialtjänsten kände känslor som exempelvis ledsamhet, osäkerhet och psykisk påfrestning.

BakgrundEtt barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom.

Tidigare forskning visar att barn, efter förlusten av en förälder, mår bra av att komma tillbaka till rutinerna i förskolan, där barnet hela tiden ges möjlighet till lek, något som är en central del i barnets bearbetning av sorgen.Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolan uppfattar att de arbetar med och stödjer, samt tror att de skulle arbeta och stödja, barn som förlorat en förälder. Vi vill även ta reda på vilken hjälp de kan ta in om pedagogernas stöd och kunskap inte räcker till. Slutligen vill vi se om det finns handlingsplaner för situationer som dessa i förskolorna.I studien använde vi oss av empiriska undersökningar i form av informella intervjuer. Urvalet bestod av fem pedagoger på olika förskolor i en kommun. Tre av dessa pedagoger har, i sitt arbete, mött ett barn som förlorat en förälder.Resultatet visar på att pedagoger anser att leken är en viktig del i barns bearbetning, men att det måste vara barnet som tar initiativet till denna lek och även till samtal kring förlusten.

Jag har granskat Arthur Melnick, Onora O?Neill och Christine Korsgaard och undersökt hur de har tolkat Kants kategoriska imperativ. Trots deras uppenbara olikheter i tolkningen av det kategoriska imperativet går det att se gemensamma nämnare. Det rör sig om motivationen till att följa det kategoriska imperativet som främst ska ligga i vårt egenintresse och utan tvång. Dessutom har jag undersökt Susan Wolf och hennes syn på moraliska handlingar.

I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete då de mister en förälder och att barnen inte får bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet får bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte är att beskriva barns upplevelser av att förlora en förälder. Studien är en litteraturstudie gjord på två böcker där barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förälder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehållsanalys.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Ipendo Systems AB är ett företag som tillhandahåller en webbaserad tjänst, Ipendo Platform, för administration av immateriella rättigheter. De lagar och regler som reglerar hur immateriella rättigheterna hanteras skiljer sig från varje land och tjänsten måste då innehålla information om alla dessa. Dessa lagar eller regler, hädanefter regler, hålls uppdaterade utanför tjänsten i ett Exceldokument, därefter importeras de till Ipendo Platform manuellt. Innan det görs måste de valideras enligt förutbestämda restriktioner, detta för att de dels ska vara i rätt format för Ipendo Platform eller någonting annat som måste vara i rätt format.Syftet och motivationen till detta examensarbete är att man vill ersätta denna process med ett enklare webbaserat adminstrationsverktyg som låter back-office hantera och uppdatera reglerna och sedan själva utföra validering och importering. Detta gör att tid sparas och de personer som jobbar med att uppdatera regler får feedback direkt från valideringen istället för att man ska vänta på att en annan avdelning gör valideringen.