SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör några tillvägagångssätt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras på begreppet barnperspektiv vilket är relativt nytt och innefattar att man utgår från barnet, dess frigörelse och individualisering. Här är det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda på och försöka förstå"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning är att få en bättre kunskap och förståelse om hur dialog och delaktighet främjas i fritidshemmen samt att få reda på fritidspedagogers sätt att arbeta med att se varje elev utifrån de förutsättningar eleven har. Två pedagoger från två olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.

Barn med någon form av språkstörning är förekommande i förskolan. Dock är det inte förrän när barnet är runt 4-5 års ålder som dessa språkstörningar brukar upptäckas. Då de kan vara svåra att upptäcka innan eftersom det är svårt att säga om det rör sig om en störning eller om barnet inte är färdigutvecklat. Därför är det viktigt att förskollärare tänker på hur de stimulerar barns språkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt språk. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetet med barn som har språkstörningar inom förskolan bedrivs så som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbättras.

Syftet med vår rapport har varit att undersöka om poliser känner att de kan anmäla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gäller för polis när det gäller undantagsbestämmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjänstegraderna polisen har att rätta sig efter då de kör bil. I vårt teorikapitel berättar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att få in empiriskt material har vi använt oss av att skicka ut enkäter.

Barn med någon form av språkstörning är förekommande i förskolan. Dock är det inte förrän när barnet är runt 4-5 års ålder som dessa språkstörningar brukar upptäckas. Då de kan vara svåra att upptäcka innan eftersom det är svårt att säga om det rör sig om en störning eller om barnet inte är färdigutvecklat. Därför är det viktigt att förskollärare tänker på hur de stimulerar barns språkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt språk. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetet med barn som har språkstörningar inom förskolan bedrivs så som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbättras.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

Denna uppsats behandlar ämnet barn som vistas med sin förälder i fängelse. Idag finns möjlighet för spädbarn att följa med sin moder under ett fängelsestraff. Hur ser anstaltspersonal på åldersgränser för barns vistelse med förälder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att låta barn bo med sin förälder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade föräldern, för de medintagna? Bör fäder ges jämlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anställda på mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjälp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förälder i fängelse, såsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvårdnadsförhållandena.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet.

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors tankar och upplevelser kring situationer där barn misstänks fara illa och en anmälan till de sociala myndigheterna övervägs. Studien genomfördes genom personliga intervjuer av sex strategiskt utvalda distriktssköterskor, verksamma vid barnavårdscentraler (BVC) i Dalarnas och Värmlands län och som hade erfarenhet av att träffa familjer med olika sociala problem. Intervjuerna inleddes med frågan; ?Berätta om ett möte med föräldrar där Du anar att barnet far illa.? En intervjuguide med tre frågeområden användes därefter för att säkerställa att syftet täcktes in. Efter genomförandet analyserades intervjuerna utifrån fenomenologisk metod, så kallad meningskoncentrering.Resultatet visade att samarbetet med socialtjänsten präglades av stora brister.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smärta hos barn och vilka omvårdnadsåtgärder som är adekvata vid smärthantering Metod: Artiklarna till denna studie är sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svårigheter med att uttrycka (dvs. sätta ord på) och särskilja vilka symtom som var de mest besvärande för dem under den postoperativa perioden. Gråt, skrik, jämmer och gnäll, verkade vara relaterade till barnens oförmåga att prata om smärta.

Syftet med studien var att undersöka hur olika behandlingsenheter i Sverige utvärderade effekterna av interventioner för barn med autism 0-6 år, oavsett om det rörde sig om enstaka åtgärder eller hela program. Det var också intressant att se om, och i så fall hur, man tog hänsyn till risker och möjligheter som kunde bidra till variation i utfallen. Kontakt togs med samtliga landstings, och två privata, behandlingsenheter. Brev innehållande information om studien och en enkät med studiens frågor skickades ut.Resultaten visade att man i första hand utvärderade effekterna genom någon form av bedömningstest t ex. PEP, VABS eller ADOS.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades på OECDs riktlinjer för internprissättningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehåller omfattande förslag på hur OECDs nuvarande internprissättningsdokumentationsregler bör revideras. Frågan blir därmed om, och i så fall hur, kommande svenska internprissättningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestämmelser och OECDs kommande ändringar.