Sök:

Sökresultat:

4527 Uppsatser om Barnet miljö regler - Sida 22 av 302

Kommunicera mera!

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Barn som upplevt vÄld i hemmet - upplevelse av kontakt med förÀldrarna

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka samband mellan frekvensav umgÀnge, vÀrdering av umgÀngeskontakten och graden av vÄldsutsatthet ien grupp vÄldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. DataÀr hÀmtad frÄn forskningsprojektet ?KartlÀggning och behandling inom BUPav barn som upplevt vÄld i sin familj?. Svar frÄn barn i Äldern 7 till 17 Är pÄ90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara pÄ frÄgestÀllningarkring hur ofta barnet trÀffar umgÀngesförÀldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, Älder, vÄrdnad och vÄldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen Àr nöjda med lite eller ingen kontakt medumgÀngesförÀldern. FÄ barn vill ha mer kontakt.

Revisionsstandard - RS : Vad innebar bytet frÄn Revisionsprocessen för revisorerna?

SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Partnering och offentlig upphandling. Ett fungerande partnerskap?

Byggnadsbranschen bÄde i Sverige och internationellt sett har under en lÀngre tid tampats med problem gÀllande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att rÄda bot pÄ dessa problem har ett nytt sÀtt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna Àr fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det Àr förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjÀlp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen Àven vad partnering innebÀr samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU dÄ den upphandlar byggentreprenader över gÀllande tröskelvÀrde..

Produktivitet vid stubblyftning :

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

FörÀldrars upplevelser av att leva med ett barn som har astma : En kvalitativ studie

Syftet med studien var att beskriva vad forskningsresultat visar angÄende avledande strategier samt avledningens effekt pÄ barns upplevelse av smÀrta, rÀdsla och Ängest/oro vid venpunktion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapligt granskade artiklar som utmynnade i tvÄ kategorier med underkategorier. Resultatet visade att avledning vid venpunktion Àr en viktig del i omvÄrdnaden av barn och att den avledande strategin bör anpassas efter barnets önskemÄl sÄ lÄngt det Àr möjligt för venpunktionens tekniska utförande. Avledande strategier som minskade barnens smÀrta, rÀdsla och Ängest/oro vid venpunktion var; en sittande stÀllning för barnet, avledande samtal frÄn förÀldern, att fÄ barnet att koncentrera sig pÄ olika bilder, titta pÄ animerad film eller titta i kalejdoskop. Slutsats Det Àr viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka avledande strategier som enligt forskning Àr anvÀndbara vid venpunktion pÄ barn och som i sin tur inbringar förmÄga att minska barnets upplevelse av smÀrta, rÀdsla och Ängest/oro i samband med proceduren.

Meningar om utvÀrdering i förskolan

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Hur gör lÀraren nÀr eleven far illa? - en undersökning om hur lÀrare agerar eller bör agera nÀr barn misshandlas och krÀnks, fysiskt eller psykiskt

Syftet med arbetet Àr att fÄ klarhet i hur lÀrare tÀnker om sina skyldigheter nÀr de fÄr vetskap om att ett barn blir barn misshandlat och krÀnkt, fysiskt eller psykiskt. Arbetet ska bidra till större kunskap om hur, eller nÀr lÀraren agerar. I undersökningen ingÄr intervjuer med lÀrare och socialsekreterare och svaren visar att olika tolkningar av regelverket, tillsammans med otillrÀcklig kunskap, kan göra att barnets bÀsta blir Äsidosatt.Barnmisshandel kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt men tydliga tecken en lÀrare bör vara uppmÀrksam pÄ Àr om barnet exempelvis missköter skolarbetet. Av den hÀr undersökningen framgÄr det vilka skyldigheter personal har bÄde i skolan, och utanför, och hur olika personalkategorier agerar som praxis. Det framgÄr Àven vilket tillvÀgagÄngssÀtt man bör anvÀnda sig av.

I grÄzonen mellan lag och bedömning : MellanstadielÀrares förhÄllningssÀtt till sin anmÀlningsskyldighet

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Pedagogers syn pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan- Med Reggio Emilia som utgÄngspunkt

I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Vem Àr ett barns juridiska förÀlder?

NÀr ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmÀlts till polis, kommer barnet i kontakt med rÀttvÀsendet. HÀr inleds en process som Àr anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att försöka klargöra vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr ett barn kommer i kontakt med rÀttsvÀsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och vÀrderas. Hur vÀl tillgodoses de rÀttigheter som alla barn tillförsÀkras enligt Barnkonventionen nÀr det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre Är inte ska tillmÀtas nÄgon trovÀrdighet. Vidare behandlas vilka rÀttigheter barnet har som mÄlsÀgande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rÀttigheter under brottmÄlsprocessen.

Vilka uttryck tar sig inspirationen frÄn Reggio Emilia i pedagogisk verksamhet?

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen frÄn Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frÄgestÀllningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen pÄ barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mÀnniskans uppfattningar av olika fenomen.

Uppföljning av Sensus amningskurs för blivande förÀldrar.

Amningsförekomsten har minskat i Sverige de senaste Ären. Studier har visat att amning ger flera hÀlsovinster hos barn och mammor samt att mammornas tillit till sin förmÄga att amma har betydelse för amningsutfallet. Syfte: Att undersöka mammors tillit till sin förmÄga att amma samt att se om mammornas tillit pÄverkade amningsutfallet nÀr barnet var fyra mÄnader, efter att mammorna genomgÄtt Sensus förberedande amningskurs under graviditeten. Design/ Metod: En kvantitativ, experimentell och prospektiv design valdes för att genomföra studien. En interventionsstudie utformades med en före-efter design. Interventionen utgjordes av totalt fyra kurstillfÀllen. EnkÀten Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) anvÀndes för att mÀta kvinnornas tillit till amning och fylldes i av kvinnorna vid tre tillfÀllen, den sista nÀr barnet var fyra mÄnader gammalt.

VÄr heteronormativa skola och drömmen om jÀmstÀlldhet

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Ett nedslag i implementeringsprocessen : En intervjustudie om Gy11

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->