Principen om barnets bästa är en oerhört betydelsefull princip i den svenska rättsordningen, även inom utlänningslagstiftningen. Jag har i denna uppsats avsett att granska huruvida Migrationsöverdomstolen samt migrationsdomstolarna beaktat de berörda barnens bästa i ett antal avgöranden som berör romska och ashkaliska barnfamiljer. Under de senaste åren har antalet asylsökande från Balkan varit stort, samtidigt som antalet familjer som fått bifall på sina ansökningar varit mycket få. Romer och ashkalier har sedan lång tid tillbaka diskriminerats runt om i Europa. De förnekas bland annat tillgång till arbetsmarknaden, bostäder samt möjligheten att gå i skolan.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

I vår studie har vi genom vårt syfte tagit reda på hur pedagoger har använt sig av sånger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens språkutveckling genom sång och samlingar på förskolan. Vilka mål hade pedagogerna? För att nå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där man fokuserar på egenskaperna och inte på personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger på två olika förskolor, både enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik används i förskolan, som ett verktyg för barnens språkutveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om den ?Moderna livsstilen? avspeglar sig på barnen och deras välbefinnande. Likaså har det undersökts om hur pedagogerna på förskolorna bemöter dagens barn och hur de arbetar för barnens välbefinnande. Undersökningen genomfördes med kvalitativa enkätintervjuer med nio verksamma pedagoger som alla har många års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet. Resultatet av pedagogernas svar visade att familjebilden har ändrats under de senaste 10-15 åren och familjerna idag är mer stressade.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde när  barnen vistades på förskolegården, om pedagogerna deltog i leken och på vilket sätt de deltog. Vi utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes på observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut på att observera pedagogers delaktighet i barns lek. Målet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och få svar på frågeställningarna.

Examensarbetet handlar om rörelse i förskolan. I bakgrunden belyses rörelsens betydelse ur olika perspektiv, barns lek och pedagogernas skyldighet att främja rörelse. I undersökning, som är gjord på två förskolor, intervjuade vi 10 pedagoger om deras uppfattning och arbetssätt kring rörelse och 24 barn vad de tycker om att göra som knyter an till rörelse. Vi jämförde barnens svar med pedagogernas. Pedagogerna arbetar med rörelse både inne och ute, fritt och planerat.

Syftet med denna undersökning är att studera hur några pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn påverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan användas inom förskolans verksamhet. De frågeställningar vi har utgått från är: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan påverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara på det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de får inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna använde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet på mycket skilda sätt, exempelvis genom att använda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara på barnens intresse för vad de ser på televisionen.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på.

Pedagogisk dokumentation har fått en allt större del i förskolans läroplan, syftet är att tillämpa den som ett verktyg främst för att utveckla verksamheten. Det handlar också om att synliggöra barnens läroprocesser och skapa reflektion med syfte att utveckla barnens lärande. Syftet med den här studien var dels att lyfta viktiga delar inom arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Dels att lyfta konkreta exempel på hur pedagoger arbetar med verktyget pedagogisk dokumentationen i förskolan. Resultatet i studien visar att arbetet bör begränsas och att man bestämmer vad man ska reflektera kring, samt att reflektionen sker tillsammans med barn och kollegor.

SammanfattningExamensarbetets syfte är att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfällen och forskningsfrågan lyder; Hur samspelar barnen med varandra då de bildskapar gemensamt?Bildskapandet är en stor del av förskoleklassens vardag, så stor att det ibland kallas för att ?jobba? och det bör därför uppmärksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig åt och att barnens bilder kan ge indikationer för hur långt barnet kommit i sin utveckling. I det här examensarbetet kommer jag att bortse från barnens bilder som objekt och har istället valt att fokusera på bildskapandet som en process.  I litteraturgenomgången redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhället och det sociala samspelet med andra människor är avgörande för hur människan utvecklas.

Vår studie går ut på att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att främja barns utveckling. Vi utgår från följande frågeställningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhåller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet?I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att få en ökad kunskap och förståelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för vår studie är socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien på är intervjuer och observationer.

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte. Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning.

I läroplan för förskolan står att förskolan ska medverka till att de barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar både sitt modersmål och det svenska språket. Ett sätt att stödja dessa barns modersmål är att aktivt använda de flerspråkiga pedagoger som arbetar på förskolan. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur flerspråkiga pedagoger använder sitt modersmål i arbetet på förskolan. Men också att undersöka hur användandet av modersmålet påverkar de barn som har samma modersmål som pedagogen.Fem flerspråkiga pedagoger har intervjuats om hur de använder sin flerspråkighet på förskolan. Frågorna har utgått från pedagogernas arbetssätt med barnen, föräldrarna och hur de arbetar för att stärka barnens modersmål.Resultatet visar att pedagogerna anser att de använder sitt modersmål vid många olika situationer på förskolan.

Vi har genomfört vårt examensarbete i en klass i årskurs 3. Syftet med arbetet var att öka barnens trafikmedvetenhet, samt se hur närmiljön påverkar dem. En stor del av arbetet har skett utomhus i form av promenader tillsammans med barnen där vi iakttagit och förklarat risker i olika trafikmiljöer. Barnen har också svarat på enkäter i början och i slutet av vår praktikperiod. Det vi ville uppnå med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om hur trafiken fungerar, samt se sig själva som en aktiv del i trafiken.

Denna studie är en liten undersökning om barns kroppsspråk samt barns kroppsliga uttryckssätt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda på hur barns olika uttryckssätt kan tolkas utifrån en gemensam situation. I studien försöker vi även ta reda på vilket sätt vi kan förstå barnens uttryckssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi använder oss av videokamera. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut två sekvenser som vi sedan analyserar.