Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lärande. Leken skall även stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön är viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer där barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptäckande. Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod användes observationer med hjälp av videokamera som är en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola där det under studiens gång gick tretton barn.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Denna kvalitativa studie genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens syfte var att beskriva och få en fördjupad förståelse för hur förskollärare tänker kring och utformar verksamheten för att de yngre barnen ska utveckla sin förmåga inom det fria bildskapandet. För att ta reda på det använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fem förskollärare inom olika rektorsområden i Norrbotten. Studiens resultat visar att bildskapande är väldigt betydelsefullt för de yngre barnens lärande och utveckling. I resultatet framkom det också att förskollärarna ser att de yngre barnens bildskapande är viktigt men att det får en relativt liten plats i förskolans vardag.

Jag blev intresserad av den kulturella mångfalden genom att jag under mina praktikperioder såg att barn från andra länder blev utanför på grund av bristande kunskap i svenska och på grund av sitt utseende. Syftet med min undersökning blev att ta reda på hur vi arbetar med den kulturella mångfalden utifrån invandrarbarnens perspektiv. Resultatet visar att vi som arbetar på fritidshemmen saknar kunskap om hur vi ska arbeta med den kulturella mångfalden. Det syns inte i vår verksamhet att det finns barn från andra länder och vi vet väldigt lite om de här barnens bakgrunder och hemländer. Resultatet visar att det finns skillnader bland pedagogernas uppfattning om barnens nyfikenhet av invandrarbarnens kulturer.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ?mellanrum?. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om samlingar på förskolan har någon betydelse för barns språkutveckling. Vår studie baseras på vilket förhållningsätt förskollärarna använder sig av för att stärka barnens språkutveckling. Den första frågan var hur tre förskollärare berättar att de förhåller sig till de yngre barnens språkliga lärande under samlingarna på förskolan. Den andra frågeställningen var hur förskollärarna förhåller sig till det språkliga lärandet under samlingarna på förskolan. Vi genomförde undersökningen på tre förskollärare som arbetar i samma arbetslag. I vår undersökning använde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolan arbetar för att stärka barnens självkänsla. Tidigare forskning, läroplanen för förskolan samt olika teorier har studerats. Anledningen till att arbeta med begreppet självkänsla är att vi tror att det kan förhindra ett självdestruktivt beteende senare i livet. I studien användes kvalitativa intervjuer som grund för vår undersökning där åtta förskollärare från fyra förskolor i Piteå kommun deltog. Resultatet av vår undersökning visade att arbetet med att stärka barnens självkänsla sker hela tiden i den dagliga verksamheten.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt förskolan ger utrymme för och stimulerar de flerspråkiga barnens modersmål och flerkulturella identitet. Jag har varit med i verksamheten, på två förskolor inom samma enhet och observerat pedagoger, modersmålstränare samt flerspråkiga barn och sedan intervjuat pedagogerna och modersmålstränarna.Resultatet tyder på att man på de två förskolorna har olika förhållningssätt. På den ena förskolan arbetar man mycket med barnens modersmål samt språkutveckling medan man på den andra förskolan ser främst svenskan som viktig. Samarbetet mellan modersmålstränarna och barnskötaren/ förskolläraren verkar inte fungera tillfredsställande. Förskolechefens problem med att följa upp styrdokumenten i verksamheten kan vara en förklaring till olikheterna och svårigheterna med att integrera de flerspråkiga barnens modersmål..

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Denna rapport är resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollärares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. Våra frågeställningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollärare hade med barnens utomhusvistelse? I vår studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner går hand i hand och det är mycket tack vare att förskollärarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet är fostrande.

BRIS är en organisation som arbetar för barns rättigheter i Sverige. Organisationens hjärta består av Barnens Hjälptelefon (BHT) som är en jourtelefon dit barn upp till 18 år kan ringa då de inte har någon vuxen att prata med. BRIS bedirver också opinionsbildande arbete för att göra allmänheten uppmärksam på barnens situation. Uppsatsens syfte är att ge en bild av en del barns verklighet speglad genom deras telefonsamtal till hjälptelefonen. Den årliga sammanställningen av BRIS samtalsstatistik har till stor del legat till grund för detta.

Denna C-uppsats handlar om tvåspråkiga barn och sagornas betydelse för deras språkutveck-ling. Syftet är att undersöka hur pedagogerna i den mångkulturella förskolan resonerar kring planeringen av arbetet med sagor för att stärka barnens språkutveckling. Våra frågeställningar är: Hur tänker pedagogerna kring att sagor används i verksamheten?, på vilket sätt kan peda-gogerna stärka barnens språkutveckling genom att använda sig av sagor och på vilket sätt ar-betar modersmålslärare med de tvåspråkiga barnens språkutveckling i den pedagogiska verk-samheten? En intervjuundersökning med verksamma pedagoger och modersmålslärare utför-des för att kunna besvara dessa frågor. I uppsatsen redovisas våra huvudresultat.