Kryhl, Angelica & Flärdh, Anneli (2006) En likvärdig förskola för alla- skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och naturkunskap. (A equivalent kindergarden for everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) Lärarutbildningen; Malmö högskola En likvärdig förskola för alla är ett examensarbete där syftet med undersökningen var att se om de fanns skillnader mellan förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbetssätt med matematik och naturkunskap? Vi har även titta på vilket eller vilka arbetssätt som underlättar barnens inlärning och vilka arbetssätt pedagogerna använder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap. Med hjälp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren på våra frågeställningar. Undersökningen har gjorts på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem.

Vårt resultat visar att pekboken har en hög status och används i verksamheten på de förskolor som varit med i undersökningen. Den finns tillgänglig för barnen att läsa själv eller tillsammans med någon vuxen. Pekboken inspirerar barnen till att leka lekar,men den kan också användas som ett föremål i barnens lek. Vi ställer oss därför frågan om den borde få användas i leken, och då som leksak eller bok?I vår undersökning anser pedagogerna i förskolorna att pekboken ska behandlas på samma försiktiga sätt som andra böcker, och resultatet från intervjuerna har även gjort oss medvetna om hur vi kan läsa en pekbok.

Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Syftet med denna studie är att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att använda i studien består av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod så har vi valt att se utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur människor ser på fenomen i sin omvärld och människors olika uppfattningar att se på ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar på att tidig inlärning av matematik och pedagogernas olika arbetssätt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande går hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken är ett svårt och krångligt ämne men om de lägger sina egna personliga erfarenheter och åsikter åt sidan och ser till vad barnen verkligen är intresserad av och vad de utforskar kring så utvecklas barnens fortsatta utforskande på en högre nivå..

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling.

Under grundskolan spenderar barn en stor tid i skolans utemiljö. I förskolan äruteaktiviteter ett vanligt inslag under dagen. Detta gör att det ställs krav på utemiljönsutformning och funktion för att barnen ska stimuleras så mycket som möjligt. Syftetmed arbetet är att få kunskap om vad man bör tänka på när man utformar en utemiljöoch vilken konsekvens det kan få. Tre frågeställningar har styrt arbetet: Vad skall mantänka på när man utformar en utemiljö i förskolan/skolan? Hur beskriver forskningenen bra utemiljö för barnen att vistas i? Hur syns en bra utemiljö på två nybyggdaskolor? Undersökningen är genomförd på en nybyggd förskola och en nybyggd F-6skola.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frågeställningarna som vi utgått från är:?Vilka olika aktiviteter väljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad är flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka på och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som användes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. Vårt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken där pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna användes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande som finns i den fria leken för treåringar på förskolan. Studien vill också synliggöra pedagogens roll för att öka barnens möjligheter till lärande genom den fria leken. Metoden för studien har varit att samla in empiri genom videoobservationer. De deltagande barnen observerades i den fria leken och därefter kategoriserades och analyserades datamaterialet. Det insamlade materialet analyserades i förhållande till såväl ett psykologiskt, biologiskt perspektiv på lek som ett socialt, kulturellt perspektiv.

The purpose of this study is to describe and understand how children?s participation and influence is described in the curriculum of preschool. The purpose includes how educators perceive, working with and what opportunities and challenges they believe that there is in the process of participation and influence. The methods I used were qualitative text analysis and e-mail interviews. I studied text in the curriculum and interviewed four educators to find out their views on children's participation and influence.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar kring barnens skriftspråksutveckling och hur andra uttrycksformer kan knytas till detta arbete. Som metod för undersökningen använde jag fokusgruppsintervju som är en kvalitativ metod. Respondenterna var en grupp om fem pedagoger på en förskola i Norrbottens län. De var alla kvinnor i samma åldersspann med varierande utbildningsbakgrund. Resultat som framkom var att barnen uttrycker sitt intresse för skriftspråk genom att börja intressera sig för skriftbilderna av det egna och andras namn.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det är i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor i västra Stockholm genom både observationer av verksamheten och intervjuer med två förskollärare. Fokus har legat på observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förståelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur NTA fungerar på förskolenivå. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra även på förskolenivå, sålänge man bryter ner det till barnens nivå..